tisdag 26 juli 2011

EU-parlamentet om terrorattacken i Norge

Redan i lördags gjorde min kollega i ALDE-gruppen, Pat the Cope Gallagher, följande uttalande med anledning av det fruktansvärda illdådet i Oslo.

Pat är ordförande i EU-parlamentets Norge-delegation, där jag själv är suppleant.
Också parlamentets talman Jerzy Bucek har uttryckt sin stora sorg och medkänsla med det norska folket.
- Jag fördömer å det starkaste dessa fega attacker mot oskyldiga ungdomar, säger Buzek.

Statement:- Pat the Cope Gallagher MEP, the chairperson of the European Parliament - Norway delegation.

Cope Gallagher extends his condolences ,on behalf of the European Parliament/Norway delegation, to the Norwegian Mission to the EU , following the tragedies that took place last night on Utoya island and in Oslo city centre.

23/07/2011

Cope Gallagher extends his condolences ,on behalf of the European Parliament/Norway delegation, to the Norwegian Mission to the EU , following the tragedies that took place last night on Utoya island and in Oslo city centre. He has also spoken with his counterpart Ine Erikson Soreide MP Chair of the Norway delegation and expressed to her the delegation members deepest sympathy.

Pat the Cope Gallagher MEP, the chairperson of the European Parliament delegation that deals with political relations with Norway sent his his condolences this morning following the truly horrific tragedies that took place on Utoya Island and in Oslo city last night.

Pat the Cope Gallagher MEP said that " my thoughts and prayers are with the families and friends of the people who were so brutally killed and injured. The killings that took place on Utoya island happened at a political gathering of young people who both cherished and promoted democracy- a value that we all must seek to protect at all times".

onsdag 20 juli 2011

Om sjöfartens miljöarbete

Transportsektorn är en av nycklarna när vi talar om EU:s miljömål och sjöfarten naturligtvis central för att våra hav och innanhav ska hållas rena. Vi måste skapa åtgärder som är både realistiska och optimala för att se till att inte miljökraven på t.ex. sjötransporterna riskerar slå ut sektorn, och därmed tvinga över transporter från sjöfart till lastbil - vilket skulle få andra miljökonsekvenser, framför allt ökade koldioxidutsläpp.

En stor fråga just nu är den om gränsvärdena för tillåten svavelhalt i bunkerolja. Dessa halter måste sänkas. Samtidigt har vi inte ännu alla fakta om hur sjöfarten faktiskt kunde påverkas av en mycket snabb övergång till lågsvavelhaltiga bränslen. Från branschen själv får vi uppgifter om att de välkomnar principen men är oroliga för att det kanske blir brist på lågsvavelbränsle och att övergången till de nya reglerna därför skulle kunna bli mycket dyr.

För att få klarhet i en del av dessa frågor har jag idag tillsammans med kollegan Lena Ek (C) i Europaparlamentet skickat en skriftlig fråga till EU-kommissionen. I denna fråga uppmanar vi kommissionen att utreda bla hur man konkret skulle kunna hjälpa sjöfartsnäringen att få förutsättningar att möta utmaningarna och förbereda för utfasningen av svavel i bränslet. Vi frågar också om hur det går med infasningen av sjöfarten i handeln med utsläppsrätter av växthusgaser samt om mer information om hur övergången till lågsvavelbränsle kommer att påverka de europeiska marina transporternas konkurrenskraft gentemot utomeuropeiska aktörer som kanske har andra gränsvärden.

Vi kommer följa upp denna fråga under hösten.

Välkomna slutsatser kring danska tullarna

I måndags kom EU-kommissionär Cecilia Malmströms uttalande efter att kommissionens experter granskat de kontroversiella, förstärkta danska tullarna. Malmströms besked är att oro över situationen kvarstår och att Danmark fortfarande måste bevisa att det faktiskt finns fog för de förstärkta tullarna. Kommissionen konstaterar också att tullarna kan ha påverkan på den fria rörligheten för varor och människor.

Jag menar att detta visar att den kritik som vi framfört från dag ett har varit berättigad. Den fria rörligheten är en enormt viktig hörnsten inom Europasamarbetet, alltför viktig för att riskeras i inrikespolitiska kompromisser och populistisk väljarflirt.

Vissa har försökt låta påskina att Danmark med de förstärkta tullarna enbart byggt upp ett system likadant som det svenska - detta kan med kommissionens besked med all tydlighet nu avfärdas. Det svenska systemet granskades av kommissionen så sent som 2010 men utan anmärkning vad gäller överträdelse mot Schengenprinciperna. Sverige har överhuvud taget inga permanenta tullkontroller och arbetar heller inte utifrån stickprovskontroller utan enbart utifrån brottsmisstanke.

Jag tycker dock att det är trist att den svenska regeringen har varit så försiktig i sin kritik mot Danmark i den här frågan. Tyskland har varit tydliga i sitt försvar av den fria rörligheten och jag hade önskat att de svenska kollegorna hade kunnat vara lika uttalade i sitt stöd för denna viktiga princip.

Läs gärna KvP ledare från 20 juli 2011 där Jan-Olof Bengtsson berömmer kommissionär Malmström för hennes arbete.

Hadzic inför rätta - EUs mjuka makt fungerar

För två månader sedan, i slutet av maj, greps Ratko Mladic, mördaren från Srebrenica, och ska nu inför domstolen i Haag.

Nu kommer uppgifterna om att även den siste efterspanade serbiske krigsförbrytaren har gripits: Goran Hadzic. Han kommer nu att åtalas för brott mot mänskligheten i samband med kriget i Kroatien på nittiotalet.

Gripandena av dessa två män hänger naturligtvis samman med Serbiens ansökan om EU-medlemskap. Ett land som vill gå med i unionen kan inte ha sådana skelett kvar i garderoben. EUs mjuka makt är en av dess största styrkor, vilket återigen bevisats.

Läs gärna vad jag skrev i maj i samband med Mladics gripande.

söndag 10 juli 2011

Kort men givande tur till Gotland

Sympatisk Hägglund
Igår medverkade jag på ett seminarium om EU och den ekonomiska styrningen. Något skeptisk till hur Almedalsveckan vuxit i omfattning, måste jag medge att jag är. Men denna förmiddagslördag vad det ganska lugnt, och jag fick möjlighet att lyssna till hur Göran Hägglund utfrågades av Aftonbladets Karin Magnusson. En avslappnad och trevlig pratstund, tyckte jag det var. Kristdemokraternas ledare utstrålar en personlig värme och är tämligen oförstörd av all uppmärksamhet, som ju varit ganska hårdför efter det mediokra valresultatet. Jag är inte stormförtjust i KS:s budskap, men både nuvarande och förutvarande partiledare gillar jag. För att manifestera min sympati för Göran Hägglund vandrade jag genom Aftonbladets "frågeapparat" som indikerade att man inte tror att KD ramlar ur riksdagen vid nästa val. Ett glatt gäng LUF:are var också där, vilket alltid ger mig hopp om Fp:s framtid.

Sexpacken
Mitt egentliga ärende var alltså ett panelsamtal om den sk Sexpacken, den framtida ekonomiska styrningen och samordningen inom EU. Förvånansvärt var salen helt full av intresserade åhörare.

Från EU-kommissionen fanns på plats den kunnige Jens Matthiessen och moderatorn, Pierre Schellekens, påläst och pedagogisk. Vid min sida fanns också riksdagsledamoten Johnny Munkhammar, riktig gotlänning, och Svenskt Näringslivs chefekonom, Stefan Fölster, som verkade ha klarat rabaldern om "humanistrapporten" väl.

Dessa båda herrar är alltid stimulerande att lyssna på - och läsa. De vågar tycka till och stå för det. Trist tycker jag det är att Johnny lämnade FP, men han gör ju god nytta som ideologisk liberal hos M.

EU:s budget

Vi var överens om det mesta, även om jag tycker kritiken mot Kommissionens budgetförslag är något ensidig. Att säga att budgeten inte innehåller några förändringar eller nyheter är inte en riktig beskrivning. Förvisso borde jordbruks- och regionalpolitiken bantats rejält, men reformeringen går i rätt riktning. Ibland är det bättre om vi Sverige inte bara säger nej utan också försöker uppskatta kompromissernas möjligheter. Läs gärna ledaren i Dagens Industri den 28 juni.

Egna resurser
Ett annat trätoämne är EU:s sk "egna resurser", det vill säga att EU skall ges möjlighet att finansiera sin verksamhet på ett mer transparent, öppet och lättbegripligt sätt. Att kalla det skatt är inte rätt, ej heller att det nödvändigtvis måste innebära ökade utgifter. Jag kan förstå skepsisen. Vi har all anledning att upprätthålla en sträng granskning av hur EU:s medel används. Här finns förvisso stora problem. Men jag tror faktiskt att EU:s finansiering måste reformeras.

Europeisk FTT
Imorgon kommer Kommissionär Semeta med sitt förslag om en europeisk finansiell transaktionsskatt. Jag träffade honom i veckan där han redogjorde för förslaget. Jag har som bekant en skeptisk och avvaktande hållning, problemen och riskerna är många.

Kommer Europa att gå miste om investeringar? Kommer marknaden att flytta utanför Europa?
Den liberala gruppen är splittrad. Och jag vet att Semeta själv hela tiden varit avvisande till idén om en europeisk FTT. En global FTT, möjligen, var hans besked tidigare. Vi får detaljstudera förslaget, och ingenting kommer ju att hända om inte enighet mellan de 27 länderna kan uppnås.

30 års Almedalen
Jag kom först till Almedalen 1981, då jag var informationssekreterare hos handelsminister Björn Molin. Den gamle FP-vännen Lennart Gabrielsson tyckte att skulle åka till Gotland och ta hand kring-arragemanget runt dåvarande FP-ledarens och utrikesministerns kvällstal i Almedalen. Utrikesministern hette Ola Ullsten på den tiden.

Ola har ju sedan decennier ett sommarställe på norra Gotland, så en av arbetsuppgifterna var att låna en bil och hämta Olas anförande vid flyget, köra till hans sommarställe, vänta medan hans läste och korrigerade.

Jag minns jag bjöds på hallonsaft i bersån. Åka tillbaka med det rättade utkastet till flyget och se till så att det skrevs om och kopierades på UD i Stockholm. Sedan kom allt tillbaka med morgonflyget dagen därpå. Det är skillnad från dagens ständiga uppkoppling. Inga seminarier eller annat ståhej. Ett kvällsanförande med Ola Ullsten och med Kerstin Dellert som underhållning och FP-fika efteråt. Det räckte på den tiden!

Jag tror att det var då Ola använde uttrycket "kravmaskiner" menande facket för första gången. Men jag kan minnas fel.

fredag 8 juli 2011

What happens next on the Investor-Compensation Schemes Directives?

When the European Parliament, on 5th July, voted in plenary on the final text of the Investor-Compensation Schemes Directive (Olle Schmidt's report) there were problems regarding the actual vote result on critical amendment 24 and 69.

The question is whether or not the Parliament approved a compensation level of 50 000 or 100 000 euro. The vote result is contested adn the following procedure now applies (in accordance with the European Parliament Rule 216):

In committee
The draft corrigendum will be announced by the Chair at the beginning of the ECON committee meeting on Tuesday 12 July. In the absence of any objection, the corrigendum will be submitted to Parliament.


In plenary
The corrigendum will be announced at the September I part-session, and will be deemed approved unless a request is made by a political group or at least 40 Members that the corrigendum be put to the vote.


We will follow the process closely and post new information as soon as we have it.

Ulvskog för konservativ!



Se Olles tal i Strasbourg om demokratireformen av valen till Europaparlamentet. När vänstern säger att "Europas väljare inte förstår sånt här" kontrar Olle med att väljarna är både kloka och medvetna. Det är inte parlamentarikernas uppgift att ta ifrån medborgarna möjligheter, utan att ge dem rätten att göra sin röst hörd så mycket det går.

Olle Schmidt talar om blankning och investerarskydd

Olles tal i Strasbourg den 6 juli 2011

Krisen är inte över. Det vet vi.Men KRIS-utskottets arbete har genom dagens debatt och omröstning slutförts.

Jag vill rikta ett särskilt tack till rapportören, Madame Beres. Du är en sann visionär och alltid lika stimulerande att arbeta med.
Jag vill också tacka utskottet ordförande Wolf Klinz för hans utmärkta arbete som ordförande i utskottet.

Talman,

Vi behöver mer Europa - Inte mindre.
Nationalism får inte tillåtas åter få fotfäste i Europa. Gott att höra Premiärminister Tusk.

Vi måste bejaka frihandel, globalisering och rörlighet över gränserna.
Vi behöver ett starkare Europa.

Rapporten är förvisso visionär och framåtblickande. Och vi vet att världen idag förändras med en enorm hastighet. Det som var tabu för några år sedan är idag i var mans mun. Se på förslagen i Economic governance.

Dock en viktig invändning: Utskottet vill öka EU:s budget till mellan 2,5 och 10 procent av medlemsländernas samlade BNI. Detta är med förlov sagt helt orealistiskt. Visionärt måhända, men orealistiskt.

Att hänvisa till en rapport från 1977 gör inte saken bättre. Det Europa vi har idag är helt annorlunda. Medborgarna vill ha en fungerande union som löser gemensamma gränsöverskridande problem. Visst kan EU behöva mer medel i framtiden för gemensamma åtaganden. Men en sådan förändring måste ske i dialog och samklang med medborgarna.

Låt oss inte förstöra helhetsintrycket av rapporten.

Visioner är bra och nödvändiga.

Men måste vara väl förankrade.

Det europeiska projektet behöver idag mer än någonsin demokratisk legitimitet.

onsdag 6 juli 2011

"Mer Europa" behövs

Under veckans Strasbourgsession kom så den sista omröstningen om slutrapporten från det särskilda utskottet för den finansiella krisen.

En framgång i omröstningen var att parlamentet antog min text om att EU ska arbeta globalt för frihandel och rättvisa handelsvillkor. Å andra sidan förlorade vi omröstningen om konservativa gruppen EPP:s skrivning om en extrem ökning av EU-budgeten. Förslaget innebär att parlamentet ställer sig bakom EPP:s förslag att EU-budgeten på sikt ska uppgå till 5-10 procent av Europas samlade BNP, uppemot en tiodubbling jämfört med dagens budget på cirka en procent.

Vi behöver mer Europa, inte mindre. Nationalism får inte återigen få fotfäste i Europa. Vi måste bejaka frihandel, globalisering och rörlighet över gränserna. Vi måste få ett tydligare och starkare Europa. Rapporten är visionär och framåtblickande. Dock en invändning: utskottet vill öka EU:s budget till mellan 2,5 och 10 procent av medlemsländernas samlade BNI. Det är med förlov sagt helt orealistiskt. Visionärt, men orealistiskt.

tisdag 5 juli 2011

Tydligt besked för investerare!

En stor majoritet i Europaparlamentet gav i dagens omröstning sitt stöd för mitt förslag till ändringarna i investerarskyddsdirektivet. Ett EU-direktiv som jag är ansvarig för. 566 röstade för, 88 avstod och 17 emot rapporten.
Europaparlamentet gav ett tydligt besked om vikten av att öka konsumentskyddet för investerare

Dagens omröstning blir den första av två eftersom medlemsländerna i rådet inte kunnat enas om en position.

Jag hoppas att rådet snabbt kan enas så att vi kan påbörja förhandlingar i början av hösten.

Viktigaste ändringen i mitt förslag är att de personer som placerat pengar hos värdepappersföretag som begår brott ska kunna få en högre ersättning. Ersättningen borde höjas från 250 000 kr till 900 000 kr (100 000 euro).

Tyvärr så ifrågasatte de brittiska Tories, ECR-gruppen, detta förslag i en separat omröstning och talmannen uppfattade att majoriten röstade som ECR. Jag ifrågasätter om verkligen en majoritet stödjer ECR eftersom en så stor majoritet tidigare indikerat att de stödjer mitt förslag på denna punkt.

Jag kommer nu att skicka in en förfrågan till talmannen, Buzek, där jag ifrågasätter röstresultatet. Förhoppningsvis kan vi på nytt rösta om detta ändringsförslag igen senare i veckan.

Mitt tal om investerarskyddsdirektivet i Strasbourg 4 juli

Tack herr/fru talman,

För det första vill jag rikta ett stort tack till alla - skuggrapportörer, kommissionen, utskottets och gruppens sekretariat.

Investerarskyddet är ett konsumentskydd för värdepapper och pengar som banker och värdepappersbolag hanterar för kunders räkning.

Det innebär att du som kund kan få ersättning av staten om ett institut som går i konkurs inte kan lämna ut dina tillgångar; i samband med bedrägeri eller slarv eller allvarliga felbedömningar och misstag,.

Däremot ersätts inte riskinvesteringar, till exempel att aktieinvesteringar faller i värde.

Kommissionens förslag innebar bland annat:

• Bättre täckning

• Snabbare utbetalningar

• Förbättrad information

• Långsiktig och ansvarsfull finansiering

• Utvidgat skydd.


Utskottets förslag:

1. Utskottet vill höja ersättningen till 100 000 euro per investerare och att ersättningen blir lika hög oavsett EU-land.

Det tyngst vägande skälet för att föreslå 100 000 är att det finns länder som har högre ersättning än de föreslagna 50 000, till exempel Storbritannien, Frankrike och Spanien.

Vi vill inte sänka ersättningsnivåerna och på sätt försämra konsumentskyddet i dessa länder. Skyddet bör också vara lika högt för investeringar som för bankkontosparande. Vi behöver personer som vill investera i framtida företagsamhet.

2. Utskottet vill utvidga skyddet till att omfatta fall där det är bevisat i en domstol att ett värdepappersföretag gett "dåliga råd".

Värdepappersbolag som vilseleder investerarna och ger dåliga råd i investeringsbeslut ska kunna vara grund för ersättning. Ett exempel är när en fondrådgivare ger äldre människor rådet att investera i högriskfonder med lång placeringshorisont.

3. Utskottet anser att det är viktigt att skapa system som har tillräckligt med pengar för att kunna betala ut ersättning. Skattebetalarna ska inte i efterhand behöva stå för notan om ett bolag agerar i strid mot lagen.

Därför bör man införa förfondering (ex ante) - att det finns pengar i fonder - ifall ett företag skulle gå i konkurs.

Målnivån sänks från 0,5 till 0,3 procent av värdepapperbolagets tillgångar.

Processen snabbas på så att alla medlemsländer ska uppnå full finansiering av sina fonder efter fem år i stället för tio år. Det är viktigt att snabbt få systemen på plats i de länder som inte har förfonderade system.

Beräkningen av avgifterna ska baseras på den potentiella ersättningsrisk som ett företag har. De värdepappersbolag som tar störst risker ska också bidra mer till finansieringen än andra bolag som tar mindre risker.

4. Lånemekanismen måste justeras. Kommissionen har föreslagit en obligatorisk kreditmekanism - där system kan låna av varandra.

För att undvika moral hazard - medveten underfinansiering - så föreslår vi att den obligatoriska lånemekanismen inte tas i bruk förrän alla system har byggt upp sina fonder - nått målnivån.

Efter femårsperioden ska ett system ha rätt att låna från alla andra system i Europeiska unionen, förutsatt att det system som befinner sig i denna situation tidigare hade uppnått målnivån för finansiering.

5. Utskottet vill att Kommissionen utreder UCITS-fondernas inkludering i direktivet.

Vi har haft en tuff diskussion i utskottet om aktie- och räntefonder, så kallade UCITS-fonder ska inkluderas eller inte. Det finns för - och nackdelar.

Kommissionen kommer senare i år göra en översyn av förvaringsinstitutens skyldigheter i UCITS-direktivet för att se över regelverket så att inte fondandelsägare ska kunna drabbas av "Madoff-liknande" affärer. Därför är det rätt att invänta behandlingen av alla förändringar som är nödvändiga i det direktivet.

Utskottet tycker också att Kommissionen utreder för- och nackdelarna med att komplettera eller ersätta befintliga system med försäkringsbaserade lösningar, så kallade försäkringsavtalssystem.

6. Vi vill slutligen också öka transparensen genom att införa rapporteringsskyldighet för medlemsländerna i unionen att rapportera till Kommissionen och ESMA mer information om de nationella systemen.

Avslutningsvis:

Frågan om investerarskydd är viktig. För konsumenter, investerare och för den finansiella stabiliteten.

Tyvärr har inte rådet kunnat enas om en position och vi har inte kunnat påbörja trialogförhandlingar. Det finns en blockerande minoritet i rådet på grund av skilda åsikter kring finansieringen av investerarskyddet.

Morgondagens omröstning blir därför en första av två - det blir en andra läsning.

Därför behövs ett starkt besked från Parlamentet och jag hoppas att jag får ett stort stöd i omröstningen i morgon och att vi kan påbörja förhandlingarna med rådet så snart som möjligt.

The end for Europe’s open borders?

Published July 2011, EuroFILE no 9


As everything else, crime is global. The human slave trade, drug and organ trafficking alongside with terrorism, are examples of international criminal activities conducted with mafia methods. Child pornography and money laundering are other serious crimes where national borders cannot stop the criminal organisations.

Worrisome survey results show that serious organised crime has benefited from the financial crisis. Human trafficking is likely to have increased and in Sweden it is reported that companies hire illegal workers from employment agencies controlled by criminals. There is a serious risk that the criminal structures built during the financial crisis will become permanent as the profits are high, while risks and penalties are relatively low. This development is frightening and absolutely unacceptable. It threatens to overturn the very core of the rule of law and poses an increasing threat to the open society that we must protect.

We should not ignore the problems of organised international crime, but it is imperative that we do not in panic respond to this threat with ineffective and unnecessary political measures. Instead, we must increase cooperation between EU member states to fight and destroy this transnational organised crime. It is not national initiatives that we need but joint, comprehensive approaches and a major European initiative to tackle the problem at its core.

Recently, the Danish Government made a pact with the xenophobic and populist Dansk Folkparti, where the Government agreed to increase custom controls in exchange for a pension reform. The purpose, they say, is to combat organised crime. However, the European commission is concerned that this development stands directly contrary to the idea of free mobility. We do not want to sacrifice freedom of ovement, one of the greatest successes of European integration, allowing people within the Schengen area to cross borders without being stopped at time-consuming assport controls. But when the open and free Europe is being exposed to serious pressure, many political eaders find it hard to resist. Several EU Member States seemingly want to undermine this cornerstone of ntegration.

When North African people seek their freedom, Europe hesitates. When overcrowded refugee boats perish on the Mediterranean and desperately fleeing men and women drown, the European response is shamefully slow and limited: Too little, too late. Silvio Berlusconi and Nicolas Sarkozy in true drama cry for help to share the ”burden”. Involuntarily paraphrasing Kipling, that is how leading Europeans describe the men, women and children seeking a new future on our shores. More seldom do we talk about true solidarity and shared responsibility to help and protect. Yes, open borders are being abused for human trafficking, drug smuggling and other branches of organized international crime. But when the villains work across borders, so must we. Our best response is that we, too, cooperate with our neighbours – creating a European FBI, if you will - to stop them.

Nationalism and increasing protectionism spread across our continent, as apparent in many recent European election outcomes. We must ask ourselves: Is this just a temporary trend or a seriously worrying long-term change of mindsets?

We must remember that the peaceful European cooperation is still only an anomaly of Europe’s bloody, war-filled history. We can't be so naïve as to believe that citizens of Europe today might be immune to extremism and nationalism. Those leaders of Europe who respond to the movement of peoples across borders with simplified rhetoric, fear-inducing propaganda and scape-goat accusations against refugees, minorities or foreigners would do well to sign up for some classes in European modern history.

We need a more united Europe. Let us not build border barriers; let us instead tear them down. Let ordinary people work and meet across borders. Open Europe, working together and united in diversity is our best bet to remain prosperous, safe and in peace.


Olle Schmidt MEP, Liberal Party of Sweden

måndag 4 juli 2011

Free Dawit Isaak!

Idag skriver chefsredaktörerna från Nordens ledande tidningar, samt redaktörerna för spanska El Pais och polska Gazeta Wyborcza ett upprop för Dawit Isaaks frigivning. Snart har Dawit suttit tio år i fängelse. På samma tid hinner ett barn växa upp till mellanstadieåldern! Det är bra och viktigt att frågan lyfts och ju fler som engagerar sig desto bättre. Det är glädjande att även pressen i våra grannländer engagerar sig i uppropet!

Free Dawit Isaak!

fredag 1 juli 2011

Kina, Grekland och tron på ett EU som går stärkt ur krisen

Efter några dagar på Liberala Internationalens kongress i Manila på Filippinerna har det varit intensiva veckor i skuggan av krisen i Grekland.

I Manila var det var två länder som hängde som hängde som åskmoln över diskussionerna; det ena landet var det lilla Grekland och risken att en kollaps skulle innebära en ytterligare nedgång i världsekonomin med allvarliga spridningseffekter samt den gigantiska jätten i öster, Kina.

Att Kina numera är fullt synlig i både Aten och Trollhättan har vi ju börjat vänja oss vid. Betänk då Kinas inflytande och påverkan i sitt närområde.

Själv medverkade jag på ett seminarium om ”ekonomisk tillväxt och mänskliga rättigheter”. En av höjdpunkterna var att återigen få träffa Mozes Mzila Ndlovu, som jag första gången träffade på ett ACP-möte i Papua Nya Guinea hösten 2008. Mugabe härjade då som värst och inflationen skenade på ett helt okontrollerat sätt. Jag minns att Mozes berättade om de vedermödor han och hans familj genomgick för att överhuvudtaget överleva och kunna få ett mål mat varje dag.

Idag är Mozes integrations- och försoningsminister i Zimbabwe. Jag hoppas att vi skall kunna inbjuda Mozes till en konferens i Bryssel i september om Zimbabwes framtid och hur världen skall kunna sätta stopp för Mugabes ständiga övergrepp mot sina egna medborgare.

Greklandskrisen en fråga om ansvar och förtroende
Ända sedan skuldkrisen på allvar drabbade Europa har media varje vecka fyllts av domedagsprofetior. Hade dessa slagit in skulle redan Grekland ha lämnat euron och Tyskland förbereda sig för att återintroducera D-marken.

Men detta har som bekant inte inträffat. Förvisso är problemen stora, även efter besluten i Aten den senaste veckan. Men viljan bland Europas ledare att EU och euron skall klara igenom stormen har hittills trots viss tövan och tveksamhet banat väg för nya stödpaket. Osäkerheten vad som kan hända om man lämnar Grekland därhän är för stor, och Greklands problem kan skapa en finansiell härdsmälta om de sprider sig, som Deutsche Banks Josef Ackermann uttryckte saken i veckan.

På söndag beviljas ett nytt stödpaket till Grekland, eftersom de politiska besluten i Aten nu är fattade. Må det politiska ledarskapet – också oppositionen i Grekland – förstå att ta sitt ansvar i denna svåra situation. Så har det hittills inte varit, vilket varit till förfång inför möjligheten att få en bredare dialog med det grekiska folket. De våldsamma kravallerna och demonstrationerna sätter ju hela samhället i gungning. Jag har full förståelse för den oro som många greker just nu känner. I grunden handlar det ju faktiskt om Greklands överlevnad. Vi kan inte göra tyskar av grekerna, men om landet vill ha EU:s och andra länders stöd måste också medborgarna förstå sitt ansvar. Stenkastning och slagord som ”Vi betalar inte ” löser inte de grekiska problemen. Igår fanns en utmärkt artikel i DN om krisen i Baltikum och hur stora ekonomiska obalanser har kunnat hanteras utan grekiska inslag.

Min uppfattning är att EU och euron kommer att gå stärkt ur krisen. Den politiska integrationen inom i första hand euroområdet kommer ganska snabbt att finna nya former. En hel del är redan på gång. Och en sak är säker; de länder som inte vill vara med – bland annat de länder som idag står utanför europluspakten (UK, Tjeckien, Ungern och Sverige) – kommer man inte att truga. Utanförskapet och uppdelning i Europa kommer att bli tydligare och tydligare.

Kommissionens långtidsbudget: ömsom vin, ömsom vattenEU-kommissionen presentation av långtidsbudgeten (MFF – Multi-Annual Financial Framework) var som väntat ömsom vin, ömsom vatten - för få omprioriteringar, för räddhågset om jordbruk och regionalpolitik.

Men det finns också betydande framtidssatsningar inom forskning, innovation och infrastruktur.

Budgetens omfattning har redan kraftigt kritiserats, också de föreslagna nya finansieringsformerna. Omfattningen kan alltid diskuteras och så skall ju också ske nu i de kommande förhandlingarna. Själv tror jag att det vore bra om finansieringen av EU kan bli mer begriplig och öppen och därför vill vi tre folkpartister i EP närmare granska hur en ny modell kan se ut. Alltså inte nödvändigtvis mer pengar till EU, utan snarare bättre uppbördsmetoder.

Jag är väl medveten om sprängkraften i detta synsätt, men skall EU utvecklas i den riktning som vi inom FP önskar, ett starkare och mer aktivt Europa i viktiga globala frågor, måste vi också våga tänka utanför boxen. Den finansiella transaktionsskatten på EU-nivå tror jag inte alls på. Och på global nivå lär det bli svårt. Men jag måste samtidigt erkänna att det som hänt efter 9/11 vad gäller finansiella transaktioner och öppenhet under lång tid ansågs helt omöjligt. Saker kan förändras snabbt i en global värld.

Än finns det dysterkvistar om EU - men solidaritetstanken lever
Dyster blir jag, när jag läser några morgontidningar och finner att den ihärdige EU-kritikern Jonas Sjöstedt (V), framstår som någon form av sanningssägare. Jonas Sjöstedt har under hela sin politiska karriär haft som signum att i det närmaste idiotförklara allt vad EU står för. Han har givetvis all rätt att nagelfara de brister som finns inom EU. Allt är verkligen inte bra inom EU och dess institutioner. Det brukar också vi EU-vänner vara noga med att påpeka. Men Sjöstedts mål har alltid varit ett: Sverige skall lämna EU, och det vore bra för Europa och demokratin om EU – och euron – gick i graven. Med den grundinställningen är per definition allt som kommer från Bryssel av ondo.

Enligt opinionsundersökningar är inte längre Sjöstedts uppfattning riktmärket för den svenska opinionen. Det svenska folket har fått en mognare attityd gentemot EU. Allt är inte bra, men allt är inte heller åt fanders. Jag tror faktiskt att en stor majoritet av svenskarna skulle önska ett aktivare Sverige inom EU, och att det i grunden finns en tilltro till solidaritetstanken inom EU.

Också Grekland kanske skulle kunna få Sveriges stöd, om man så begär! Det är ingen svindlande tanke, tycker jag. Inte heller att den federala idén om ett ännu mer sammanfogat Europa är en omöjlighet.

Historien har visat oss vad ett nationalistiskt och protektionistiskt Europa kan leda till.

Låt oss inte vara så naiva att vi tror att just vår generation är vaccinerad mot ett sönderfallande Europa!