torsdag 29 september 2011

Lena Ek ett bra val!

Min kollega och "knäkamrat" (vi har suttit intill varandra i Aldegruppen i fem år) blev igår minister med ansvar för miljöfrågorna. Lena kommer att göra ett bra arbete. Hon är är kunnig, ambitiös och envis samt dessutom van att förhandla.
Det är tråkigt att förlora en god och pålitlig kollega, men jag tror att få bli minister intill den nya partiledaren är något av en önskedröm för Lena.
Lycka till och tack för gott samarbete!

Nu kommer en ny kollega från Centern, en gammal vän från min hemstad Skara, Kent Johansson, tidigare regionråd i Västra Götaland och därtill erfarenhet från EU:s Regionkommitté, där han varit gruppledare i den liberala gruppen. Kent är en alltså van vid EU-arbete, som jag hälsar varmt välkommen.

Ringar på vattnet

Organisationen Committee To Protect Journalists (CPJ) rapporterade häromdagen hur jornalister som rapporterar om Dawit Issak blir hotade av Afewerkis män.

Vi blir fler och fler som riktar ögonen mot Eritrea och landets behandling av journalister och medvetenheten sprider sig likt ringar på vattnet.

Frige Dawit Isaak

Regional policy, a success story or a waste of money?

Torsdagen den 29 september deltog Olle Schmidt i en direktsänd debatt på EuroparlTV, på ämnet: Regional policy, a success story or a waste of money?

Se debatten nedan eller genom att klicka här.

onsdag 28 september 2011

Välkommet ja till sexpacket om ekonomisk styrning

I dag röstade Europaparlamentet igenom sex lagförslag för att skärpa den ekonomiska styrningen i EU. Jag välkomnar beslutet. Nu har en mycket viktig byggsten lagts på plats för att återupprätta förtroendet för euron och förhindra framtida kriser.

Med lagstiftningspaketet åtgärdas en stor del av de brister som har avslöjats kring övervakningen av EU-ländernas ekonomi. Redan före krisen fanns det klara regler för budgetunderskott och statsskulder skulle hanteras. Men när det väl gällde, respekterade vissa EU-länder inte dessa regler. Nu kan Euroländerna inte längre att kunna ignorera Kommissionens varningar om att de måste ändra sin budgetpolitik.

Det är inte en fråga om att Bryssel dikterar hur länder ska ta tag i sina ekonomiska problem. Syftet med övervakningen är att få länderna att se sanningen i vitögat när det gäller den ekonomiska utvecklingen och lösa problemen i tid.

En möjlighet att utfärda böter, sanktioner, införs för länder som vid upprepade tillfällen fuskar eller låter bli att ta tag i de ekonomiska problemen.

Utan paketet på plats löper vi risken att beslutsfattare faller tillbaka i gamla mönster samma dag som krisen är över och tillåter alltför stora budgetunderskott och statsskulder. Därför var resultatet av dagens omröstning viktigt.

Finansiell transaktionsskatt - en giftig skatt?

Idag presenterade Budgetkommissionär Semeta sitt förslag till finansiell transaktionsskatt, FTT. Skatten riskerar att dränera Europas kapitalmarknader på riskvilligt kapital och att handeln flyttar till länder utanför Europa.

Jag är som liberal öppen för att diskutera sätt att hitta nya skattekällor, nu och efter finanskrisen, men skatt på finansiella transaktioner är fel för att öka skatteintäkterna på i Europa.

Erfarenheterna från den svenska transaktionsskatten på handel med värdepapper i slutet av 80-talet, den så kallade valpskatten, är avskräckande. Skatteintäkterna blev inte så stora som förväntat eftersom handeln flyttade till London och skatten avskaffades 1990. En Europeisk FTT leder till att handeln flyttar till oreglerade marknader utanför Europa. Ska en transaktionsskatt införas måste den införas globalt för att den ska kunna fungera.

Även om transaktionsskatten i Kommissionens förslag är låg, 0,1 procent, på handeln med aktier och statspapper och 0,001 procent på derivat så är skatten ett slag mot Europas kapitalmarknader.

Europa behöver effektiva, väl fungerande, kapitalmarknader där små- och medelstora tillväxtföretag kan söka sin finansiering till en rimlig kostnad. En finansiell transaktionsskatt riskerar att leda till att småsparare får stå för notan genom att skatten förs över från bankerna till sina kunder. Högre kostnader för sparande till pensionen är inte rätt väg fram.

En skatt på finansiella transaktioner är först och främst en politisk markering från vänsterhåll mot finanssektorn. De onda spekulanterna ska klämmas åt. Man vill kasta grus i maskineriet och göra värdepappershandeln dyrare, svårare och långsammare.

Sverige har i förhållande till andra länder en stor banksektor. En skatt på transaktioner riskerar att leda till att handeln i Sverige flyttas till länder utanför Europa.

Kommissionen tror att andra länder utanför Europa kommer att följa efter och införa skatten. Det är naivt. Bland de rikaste länderna i världen, G 20-länderna, är USA, Kanada och Australien emot att införa skatten. För att den ska fungera måste den vara global eftersom handeln är global. De enda som gynnas av en ny Europeisk skatt är finansmarknaderna i New York, Singapore, Hong Kong med flera.

Syftet att få in mer pengar till EU:s kassa och att finansbranschen bidrar till samhället är bra. Men en transaktionsskatt är fel metod eftersom det stryper Europa på kapital.

Jag tror istället att det kan införas en låg momssats på finansiella tjänster, en så kallad, finansiell aktivitetsskatt. Men det bör ske i samråd med branschen.

En FTT är fel metod för att skapa ett mer konkurrenskraftigt Europa och riskerar att bli ett slag i luften. Enligt Kommissionens beräkningar leder skatten till en halv procent lägre tillväxt. I 40 år har transaktionsskatten diskuterats - det är dags att sluta diskutera denna skatt och istället fokusera diskussionen på hur vi kan skapa högre tillväxt och jobb i Europa.

tisdag 27 september 2011

Res med mig till Eritrea, Kommissionär Piebalgs!



I Europaparlamentet i Strasbourg idag: tillfälle att ställa EU-kommissionär Andris Piebalgs mot väggen om biståndet till Eritrea. Jag föreslår att vi reser tillsammans till Asmara för att möta president Afewerki och kräva honom på svar.

Stöd för momsfrihet för ideella sektorn

Frågan om föreningars momsfrihet har varit aktuell sedan EU-kommissionen i våras inledde ett överträdelseförfarande mot Sverige på grund av ideella organisationers momsbefrielse. I torsdags röstade vi i Europaparlamentets ekonomiutskott om ett betänkande om mervärdesskattens framtid. Förslaget om nationella momsundantag för ideella organisationer, som jag tillsammans med Lena Ek (C) och kollegor från sex länder lagt in, fick stort stöd.

Det var mycket tillfredställande att en stor majoritet i utskottet stod bakom förslaget att momsbefria ideella organisationer. Detta skickar en viktig signal att Europaparlamentets ekonomutskott står bakom vårt krav.

Utskottet vill att det i framtiden ska vara möjligt för medlemsstater att införa ett allmänt undantag från momsplikten för ideella organisationers verksamhet.

Föreningslivet drabbas mycket hårt om de tvingas betala moms. Det skapar onödig byråkrati och krångel om till exempel fotbollsföreningar ska tvingas redovisa moms för inkomster gällande försäljning av korv och läsk. Frivilligt ideellt arbete ska uppmuntras, inte kvävas.

Gästbloggar för Globala Liberaler

Idag skriver Olle Schmidt om Dawit Isaak och Zimbabwe på Globala Liberalers blogg.

måndag 26 september 2011

Minnesstund för Dawit

Nu kan du läsa Olles tal för Dawit Isaaks frigivning, som han höll i Göteborg lördagen den 24 september 2011. Klicka här.

Olle talade bland annat om att vi i måste tro att Dawit Isaak hör oss! Vi måste tro att Dawit Isaak själv får veta att vi är många som tänker på honom. Och lovar göra mer att få hem Dig till Din familj och Dina vänner.

Vi måste också tro att ledarna i Asmara hör och förstår vårt budskap.

Sverige måste fortsätta kampen och agera aktivt tillsammans med EU och FN. Den arabiska våren har öppnat nya möjligheter. Förr eller senare kommer demokratin också till Eritrea!


Frige Dawit Issak!

Låt friheten klinga från varje kulle!

I sitt berömda tal – I have a Dream – i augusti 1963 avslutade Martin Luther King sitt historiska budskap med detta omkväde: Let Freedom Ring!

I veckan lyssnade jag åter på detta retoriska mästerverk och mindes hur Martin Luther King och hans budskap påverkade mig och min generation. Mycket har förvisso hänt sedan dess.

Men fortfarande, nästan femtio år senare, behöver frihetens budskap tydligt ljuda världen över. Vi har ett moraliskt och mänskligt ansvar att uppmärksamma alla dem som är fängslade under olidliga förhållanden och som skändas och torteras dagligen.

Vår medkänsla och solidaritet måste vara gränslös.

Läs gärna hela Olles krönika i GP, genom att klicka här.

Debatt om euroobligationer

söndag 25 september 2011

Utökad rösträtt i Saudiarabien

Söndagens besked från Saudiarabien är ytterst välkommet. Kvinnors rätt att kandidera och rösta i lokalvalen erkänns. Ett litet steg, men i rätt riktning.

I Sverige har kvinnor och män haft lika rösträtt sedan grundlagsändringen 1921 - nittio år, en livstid. Inte särskilt lång tid om man sätter det i perspektiv. Men kanske spelar det en viss roll att svenska kvinnor i perioder haft rösträtt redan tidigare? Under sjuttonhundratalets frihetstid ("hattarnas" och "mössornas" tid med embryo till demokrati) kunde t.ex. änkor rösta - om de betalade skatt. I verkligheten kanske inte så många kvinnor faktiskt berördes, men principen var viktig: No taxation without representation!

Även Saudiarabien måste sluta behandla halva sin befolkning som omyndig. Det är ovärdigt, odemokratiskt och ett enormt slöseri med de mänskliga resurserna.

En dag är oljan slut. Det är hög tid att börja bygga det nya samhället som klarar den övergången!

torsdag 22 september 2011

Avskaffa dödsstraffet!

I natt avrättades Troy Davis i USA.

Det avrättas nog med människor i diktaturer runt om i världen. Demokratiska stater borde inte följa deras exempel.

Dödstraffet måste avskaffas!

Frige Dawit Isaak nu!

Eritrea är en hård diktatur där ingen pressfrihet och ingen yttrandefrihet finns. År 2001 fängslades elva oppositionspolitiker och tio journalister som skrivit under ett öppet brev med krav på demokrati. En av dessa tio journalister var svenske Dawit Isaak. I morgon, den 23 september, har han alltså suttit inspärrad under tio års tid - den enda europeiske samvetsfången enligt Amnesty.

Läs gärna min artikel i Sundsvalls Tidning.

onsdag 21 september 2011

Bilder från Dawit Isaak-manifestationen 14 september i Strasbourg

Manifestationen ägde rum den 14 september i Europaparlamentet, Strasbourg. Det organiserades av Eva-Britt Svensson (V) och mig. Våra respektive partigrupper GUE och ALDE sponsrade.

Alla foton här nedan är tagna av Astrid Burhöi.

Europaparlamentets talman Jerzy Buzek och EU-kommissionär Cecilia Malmström var inbjudna som huvudtalare. Båda har engagerat sig personligen i Dawit Isaaks fall. Cecilia Malmström berättade bland annat om det nya initiativ hon tagit i kontakter med Catherine Ashton (EU:s "utrikesminister") så sent som samma dag.







Uppslutningen var mycket god, de svenska Europaparlamentarikerna kom i stort sett mangrant men även många parlamentariker från andra länder deltog och visade sitt stöd. Här ovan skymtar bland andra Marita Ulvskog (S), som var en av dagens talare.







Evenemangets förste talare, Jerzy Buzek, talade bland annat om den bristande pressfriheten i Centraleuropa innan murens fall, och om sina personliga erfarenheter. Han betonade också sitt eget engagemang för Dawit Isaaks sak och lovade att åka till Eritrea så snart han kan få tillfälle att resa in och träffa president Afewerki.







Från Amnesty International kom Eritreaexperten Claire Beston som gav en bakgrund till händelserna när Dawit Isaak tillsammans med ytterligare tjugo oppositionspolitiker och journalister fängslades. Många av dessa har under tiden dött i fängelset.







Ordföranden för det svenska stödnätverket "Free Dawit Isaak", Leif Öbrink, talade om sina kontakter med Dawit Isaak och hans familj, och om de rykten och små meddelanden som ibland når ut och som trots det mörka läget ändå ger honom en strimma hopp om att Dawit Isaak ännu lever.







Louis Michel är numera Europaparlamentariker för den liberala gruppen, men i sitt anförande berättade han framför allt om vad som hänt under tiden han ännu var biståndskommissionär och senare när han skickades som särskild representant för Europaparlamentets talman för att överlämna ett brev med krav direkt till President Afewerki. Denne drog sig dock ur i sista stund och brevet fick lämnas till representanter längre ner i kedjan.







Judith Sargentini, ordförande i Europaparlamentets informella grupp för Eritreafrågor, talade om Eritreas situation i stort och brotten mot de mänskliga rättigheterna i synnerhet. Ett problem hon tog upp var att Eritrea idag knappt tar emot något bistånd från EU och att påtryckningskanalerna den vägen tyvärr därför är begränsade.









Tack vare Reportrar utan gränser, svenska journalistförbundet och WAN-IFRA kunde vi sätta upp en liten utställning i parlamentet med information om Dawit Isaak. Teckningen ovan är gjord för WAN-IFRA av Michel Cambon, som vänligt nog lät oss visa upp den på bästa plats och tid mitt i Europaparlamentet. Nedan en av Reportrar utan gränsers affischer.










Några av talarna efter evenemanget. Längst till höger syns Bairbre De Brun, vänstern, som hoppade in och talade istället för Eva-Britt Svensson. Eva-Britt och hennes team var medorganisatörer till manifestationen, men av hälsoskäl kunde Eva-Britt tyvärr inte vara med när det hela ägde rum.



Tack till alla som medverkade och gjorde detta till en kraftfull manifestation! Er närvaro betydde mycket.

Välkommen att visa ditt stöd för Dawit Isaak!

På fredag är det den 23 september. På dagen 10 år sedan journalisten Dawit Isaak berövades sin frihet.

Många uppmärksammar denna mörka årsdag och för er som vill visa ert stöd för Dawit vill jag tipsa om några platser och händelser under helger:

Amnesty anordnar en manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm på fredag KL 17-19.

I helgen är det Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Också här uppmärksammas 10-årsdagen på flera sätt. I en manifestation deltar bland andra PEN Internationals ordförande John Saul, Svenska PEN, Svenska Akademien och Reportrar utan gränser. Läs gärna mer här.


På Debattscenen håller Reportrar utan gränser en diskussion om Dawits situation kl 15.00–15.45. Reportrar utan gränser och Svenska PEN har en Dawit Isaak-monter H04:16.


På initiativ av Reportrar utan gränser finns det också en möjlighet att diskutera alltifrån press- och yttrandefrihetsfrågor till Dawit Isaaks texter. Klicka här för att läsa mer.


Till sist vill jag också flagga för den manifestation som hålls i Göteborgs Domkyrka, lördagen den 24 september kl 15.00. Jag kommer att tala på manifestationen, tillsammans med bland andra Lars Adaktusson, Hans Linde.


Välkommen att visa ditt stöd för Dawit Isaak!Länk

Låt EU-domstolen pröva Västsaharaavtalet!

Kollegan Andrew Duff, Europaparlamentariker för brittiska Liberaldemokraterna, har drivit igång ett intressant initiativ tillsammans med Raul Romeva i Rueda från De gröna. Jag själv är en av medundertecknarna.

Det handlar om att försöka få EU-domstolen att pröva EUs fiskeavtal med Marocko. Marocko ockuperar sedan 1975 Västsahara. Problemet med fiskeavtalet är att det tolkats som att gälla även det ockuperade Västsaharas fiskevatten. Resurser från omstridda territorier kan enligt folkrätten enbart utnyttjas om de kommer det berörda folket till godo. Vi vill nu att EU-domstolen prövar om så verkligen sker.

Om det visar sig att fiskeavtalet inte gynnar sahrawierna och Västsahara är avtalet i strid med EU:s fördrag och måste upphävas eller ändras så att Västsaharas fiskevatten tydligtvis inte ingår.

Läs för övrigt gärna den debattartikel jag med kollegor nyligen skrev om samma ämne. Se även den resolution som antogs i vintras på ELDRs kongress (Europeiska liberala och demokratiska partierna).

Detta blir en mycket intressant process, väl värd att följa. Jag fortsätter att lägga upp information om den här på bloggen.

tisdag 20 september 2011

Om demokrati och Zimbabwe - Let Freedom Ring! Låt frihetsklockor klämta

Idag organiserade jag och Zimbabwe Europe Network ett seminarium i Europaparlamentet. Temat var "Demokrati i Zimbabwe - utvärdering tre år efter maktuppgörelsen".


Huvudtalare var Zimbabwes minister för "National Healing and Reconciliation", Moses Mzila Ndlovu som jag känner sedan tidigare. Han hör till partiet MDC-N. Han talade bland annat öppenhjärtigt och personligt om de trakasserier han själv råkat ut för - under sin tid som minister! - från myndigheternas sida. Den koloniala bakgrunden, problemet med långvarigt odemokratiskt styre och det faktum att oerhört grova förbrytelser inte granskats och förövare ställts till svars togs upp. Samtidigt påpekade han också det nya i att man nu ändå kunde sitta runt bordet, företrädare från olika partier - som zimbabwier. Detta ansåg han ändå var ett litet tecken på framsteg.


Därefter följde en serie talare, främst representanter från civilsamhället. En första panel talade om val och demokrati i Zimbabwe generellt. Problem som togs upp var det politiska våldet, bristfälliga valobservationer och problem i valorganisationen, exempelvis med fastställande av röstlängder. En fråga som ställdes flera gånger var: är Zimbabwe redo för demokratiska val? Dessutom togs frågan om en reviderad konstitution upp - men det slogs fast att även om en ny konstitution antas krävs mer för att säkra en demokrati. Inte minst modiga och principfasta demokrater.

Seminariets andra del bestod av en djupdykning i det specifika fallet om Zimbabwes diamantindustri och frågan om hur naturresurserna kan användas korrekt, effektivt och utan att mänskliga rättigheter kommer i kläm. Bland talarna fanns Farai Muguwe som varit mycket aktiv i turerna kring Kimberleyprocessen. Även min kollega från De Gröna, Judith Sargentini, gjorde passionerade inlägg.




Det hela blev ett mycket lyckat och intressant evenemang. Många perspektiv och argument fördes fram i en rik debatt. Jag tror vi alla fick med oss något nytt att fundera över från mötet.

Som Martin Luther King sa i sitt berömda tal: låt frihetens klockor klämta!

Let freedom ring!

Och än finns det frihetsklockor som behöver ringas i, på flera ställen runt världen. Eritrea, Zimbabwe, Vitryssland är bara några exempel.

Läs för övrigt gärna debattartikeln jag skrev häromdagen om demokratin i Zimbabwe.






måndag 19 september 2011

Olle debatterar i Radio Vega

Olle diskuterar mot MEP Tarja Cronberg (gröna/FIN) i "Slaget efter 12/dagens debatt". Bland annat debatteras Finlands och andra europeiska länders inflytande i EU. Klicka här för att lyssna på debatten.

EU måste sätta press på Marocko

I dagens Sydsvenskan skriver jag tillsammans med flera svenska kollegor i Europaparlamentet, om EU:s förhållande till Marocko och att ockupationen av Västsahara måste hävas. Detta är en viktig fråga som måste belysas i EU:s grannskapspolitik. Läs gärna artikeln i sin helhet här.

torsdag 15 september 2011

Olle talar i parlamentet om Dawit Isaak

Europaparlamentet kräver ökade insatser för Dawit Isaak

Europaparlamentet antog idag på initiativ av mig med kollegor en resolution om Dawit Isaak och brotten mot mänskliga rättigheter i Eritrea.

Resolutionen uppmanar Ministerrådet och Kommissionen att sträcka ut en hand till Afrikanska Unionen som möjlig samarbetspartner, kräver en offentlig genomgång av de åtgärder som vidtagits, samt kräver att man via biståndspolitikens mekanismer trappar upp arbetet för Dawit Isaaks frigivning.

Visst kunde vi ha antagit en ännu skarpare resolution, men att hela Parlamentet enats om denna text är ändå ett mycket stort steg. Jag är nöjd att vi lyckades driva igenom detta.

Europaparlamentet uppmärksammar Dawit Isaaks situation när nästan exakt tio år har gått sedan den svensk-eritreanske journalisten fängslades.

Det allra viktigaste med dagens resolution är att Europaparlamentet skickar en mycket tydlig signal till Eritrea och andra länder med politiska fångar: vi glömmer inte och vi tittar inte bort. Så länge det finns samvetsfångar i världens diktaturer kommer vi att fortsätta utöva påtryckningar med vad medel vi har.

I november möts också EU- och AVS-länderna i den gemensamma parlamentariska församlingen där jag är ledamot. Där kommer jag återigen att ta upp frågan i samband med en rapport som just nu utarbetas för församlingen om Eritrea och Dawit Isaak.

Läs parlamentets resolution i sin helhet här.

EU:s höge representant Ashton kräver att Dawit Isaak friges

Declaration by the High Representative Catherine Ashton on behalf of the European Union on political prisoners in Eritrea on the 10th anniversary of their detention

The European Union urges the Government of the State of Eritrea to release these prisoners unconditionally, along with other persons detained for their political views. The European Union requests the Government of the State of Eritrea to make public all information on the whereabouts of these prisoners and to allow them access to their families and lawyers not least on humanitarian grounds.

Läs hela deklaration

Låt oss slippa fler Mugabe i världen

EU måste dra lärdom av vad som hände efter valet i Zimbabwe. Idag, den 15 september, firar vi den internationella demokratidagen. I år är den särskilt intressant att uppmärksamma efter den arabiska våren.

Tre nordafrikanska diktatorer sitter inte längre trygga i sina palats. Hade Libyen, Tunisien och Egypten varit demokratiska stater hade mycket blod och mycket lidande kunnat undvikas - folket hade kunnat rösta bort sina ledare. Nu var man tvungen att ta till andra metoder.

Demokrati handlar nämligen inte bara om att hålla val och välja ledare - lika viktigt är att man kan välja bort de makthavare som inte längre har folkets förtroende. I verkligheten fungerar detta inte alltid lika bra - låt oss se på exemplet Zimbabwe.

Det har i dagarna gått precis tre år sedan maktdelningsuppgörelsen 2008. Valet anses ha varit riggat och trots att oppositionsledaren Morgan Tsvangirai tippats vinna korades långvarige diktatorn Robert Mugabe till slut som segrare efter ett antal turer. En serie förhandlingar följde som slutade med att Mugabe fick sitta kvar som president - men Tsvangirai fick vara med och dela på regeringsmakten.

Under den kommande veckan organiserar jag tillsammans med Zimbabwe Europe Network ett seminarium i Europaparlamentet för att diskutera denna maktuppgörelse och vad den betytt för demokratin i Zimbabwe. Jag har bjudit in en av den tidigare oppositionens ministrar i den delade regeringen, Moses Mzila Ndlovu att komma och dela med sig av sina erfarenheter här i Europaparlamentet.

En maktuppgörelse är inte detsamma som en koalitionsregering. Väljarna i Zimbabawe kunde inte avsätta Robert Mugabe genom sin valprocess. Men dessutom avväpnades den ledande oppositionen genom en uppgörelse om ministerposter. Och Mugabe sitter säkert kvar på tronen.

Detta måste EU ta lärdom av. Samma misstag får inte upprepas igen.

Vi går mot nya faser av den arabiska våren. Bashar Al-Assad i Syrien visar tecken på att vackla. Och om det kommer till förändring även i Syrien måste EU stå bergfast upp för demokratins principer. Vi får inte acceptera förhandlingar med diktatorer som klamrar sig fast vid makten. Väljarnas röst måste respekteras - inte bara när de väljer utan även när de väljer bort en makthavare.

Årets demokratidag firas med stor framtidstro!

Idag skriver jag om demokrati, arabiska våren och Zimbabwe.

Läs gärna min artikel i dagens Katrineholms Kuriren.

onsdag 14 september 2011

Media uppmärksammar manifestationen

Svenska Dagbladet: Nytt hopp för Isaak efter 10 år i fängelse

Expressen: Europaparlamentet ökar trycket på att få Dawit Isaak fri

Sveriges Radio: Manifestation i Strasbourg för Dawit Isaak

Katrineholms-Kuriren: Demokratidagen kan firas med hopp om en ljus framtid

Rapport: Dawit Isaaks bror berättar om kampen

En familjemedlem per familj i fängelse i Eritrea

Dagens manifestation i Europaparlamentet blev mycket lyckad. Omkring ett hundratal lyssnade på bland annat parlamentets talman Jerzy Buzek och EU-kommissionär Cecilia Malmström.

Jerzy Buzek lovade att han är beredd att åka till Eritrea för att tala direkt med presidenten, om han bara släpps in. Cecilia Malmström berättade att hon idag bett Catherine Ashton, EU:s höga representant för utrikespolitiken, att utse en särskild representant för att följa upp frågan.

Övriga talare var Claire Beston, Eritreaexpert vid Amnesty International, Leif Öbrink, ordförande för det svenska stödnätverket Free Dawit Isaak samt Europaparlamentarikerna Louis Michel (ALDE), Marita Ulvskog (S&D), Judith Sargentini (de Gröna) och Bairbre de Brun (GUE).

- Varje familj i Eritrea lär ha minst en familjemedlem i fängelse, kommenterade Claire Beston från Amnesty. Leif Öbrink underströk hur långt tio år faktiskt är - tänk bara tillbaka hur mycket du själv hunnit göra det senaste decenniet. Under samma tid har Dawit Isaak suttit, ensam, i en cell inte större än tre gånger tre meter, och under vidriga omständigheter.

Bilder från manifestationen läggs upp inom kort.

Cecilia Malmström agerar för Dawit Isaak

EU-kommissionär Cecilia Malmström lade just upp ett mycket intressant blogginlägg. Hon ber EU:s "utrikesminister" Catherine Ashton utse en särskild representant för att agera för Dawit Isaaks frigivning.

Tack Cecilia och kämpa på!

Manifestation i Strasbourg för Dawit Isaak

Den eritreansk-svenske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i tio år i Eritrea utan att få veta vad han anklagas för. Idag hålls en manifestation i Strasbourg och i morgon ska EU-parlamentet anta en resolution om Eritrea och deras samvetsfångar.
Lyssna på radiointervju, i P1 Morgon.

måndag 12 september 2011

Stå utanför euron kan bli dyrt

Artikel SvD Brännpunkt 8 September:

De politiska spelreglerna för euroländerna måste stramas åt. Vad Europa behöver nu är mer av gemensam finanspolitik, inte mindre. Successivt ökar därför också priset för Sverige att stå utanför, skriver folkpartitopparna Jan Björklund, Birgitta Ohlsson, Carl B Hamilton och Olle Schmidt.

Läs hela artikeln här.

Läs också mitt svar till Adam Cwejman om varför Grekland inte ska sparkas ut ur EU.

Artikel i Kvällsposten 12/9: Nystart för regionerna

Den danska regeringen har inför valet ifrågasatt regionerna och vill att en utredning kommer med förslag till avveckling av regionerna redan år 2013.

Ett av den besvärliga danska ekonomin i all hast frampressat förslag, som för många kom ganska överraskande. Kritiken har heller inte låtit vänta på sig, från både politiker och ämbetsmän. Det är ju så att de danska regionerna i sin nuvarande utformning och storlek inte har funnits i så många år och verksamheten har knappast kunnat utvärderas.

Här kan du läsa hela artikeln

fredag 9 september 2011

Klåfingrig regleringsiver får inte strypa marknaden

De förbud som införts i fyra EU-länder i sommar av blankning av aktier skapade stor förvirring på marknaderna. Bristen på EU-samordning förvärrade situationen. Det visar att det behövs en gemensam EU-lagstiftning kring blankning av aktier och andra finansiella instrument. Det skriver jag i Dagens Industi idag.
Här kan du läsa hela artikeln.

torsdag 8 september 2011

Nära förhandlingslösning om sexpacket

En förhandlingslösning om lagstiftningspaketet om skärpt ekonomisk styrning är nu nära en lösning. Det senaste förslaget från det polska ordförandeskapet ser ut att få stöd i Europaparlamentet. Men förhandlingsläget är fortfarande oklart.

Det är glädjande att vi ser ljuset i tunneln och att en överenskommelse kan uppnås om sexpacket.

Rådet och Parlamentet är i princip överens kring omröstningsförfarandet kring införande av sanktioner i den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpaketen.

Enligt det polska ordförandeskapets förslag ska Kommissionens rekommendationer kring ett land antas av rådet såvida inte en enkel majoritet avvisar det.

Parlamentets uppfattning är att det behövs en omvänd kvalificerad majoritet för att stoppa en rekommendation från kommissionen.

Att automaticiteten stärks är viktigt. Den nuvarande krisen visar att länderna inte ska kunna hålla varandra bakom ryggen och stoppa nödvändiga ekonomiska reformer. Här kan du läsa Guy Verhofstadts pressmeddelande om förhandlingarna.

Europaparlamentet och rådet kommer att genomföra förhandlingar nästa vecka för att försöka komma överens i de frågor där man fortfarande är oense.

Två knäckfrågor återstår:

1) Huruvida både överskott och underskott ska behandlas på samma sätt i respektive lands balansräkningar.

2) Ekonomisk dialog med Europaparlamentet. Parlamentet kräver att Medlemsstaternas finansministrar som inte sköter sig kommer till parlamentet för en dialog med Europaparlamentarikerna.

Nystart för Grekland - vägen framåt

Grekland befinner sig i en djup kris - både politiskt och ekonomiskt. Det kommer att ta landet minst tio år att komma på fötter.

Grunden för krisen är att grekerna i åratal konsumerat över sina tillgångar i kombination med ett korrumperat politiskt system.

Det som behövs i Grekland är ett mycket tufft reformprogram i kombination med ett stramt sparprogram.

Hela den grekiska ekonomin måste reformeras. Det handlar om reformer av arbetsmarknad, skatte- och pensionssystem, interndevalvering i form av sänkta löner, sänkt konsumtion och investeringar från omvärlden.

I en radiodebatt i måndags diskuterade jag om Grekland bör lämna unionen med Adam Cwejman, Liberala ungdomsförbundets ordförande, som krävt i en debattartikel SvD att det införs en exitstrategi för eurosamarbetet.

Det innebär att länder som grovt missköter sina statsfinanser och bryter mot det gemensamma regelverket som en sista utväg kan tvingas lämna valutasamarbetet. Han skriver att "'styrkan i förslaget ligger i att utträden ur valutaunionen i sådana fall kommer att ske under ordnade former."

Men jag delar inte Adams åsikt.

1) För det första löser ett utträde inte Greklands problem. Lösningen på den europeiska skuldkrisen och Greklands problem ligger inte i att Grekland lämnar valutaunionen. Kostnaderna för Grekland och för Euroländerna blir enorma. Skulderna finns kvar även landet lämnar unionen.

Att återvända till sin gamla valuta, drachmern, och devalvera sig ur krisen för att få bättre konkurrenskraft är i teorin en tänkbar lösning. Men i praktiken innebär det att förtroendet för drachmern kommer att sjunka kraftigt och lånen blir ännu dyrare att betala tillbaka. Skuldfällan blir ännu svårare att ta sig ur.

Som Swedbanks chefsekonom, Cecilia Hermansson, säger i Sydsvenskan så skulle det ta månader att ta tillbaka drachmern. Under den tiden hinner alla fly landet med sina pengar".

Det var inte eurons fel att Grekland konsumerade över sina tillgångar, utan att man inte höll sig till sin budget. Därför krävs det att man ställer tuffa krav, men att slänga ut dem löser inga problem - utan skapar nya.

2) För det andra ifrågasätter jag om ett land kan gå ur euron - skulderna finns kvar och dominoeffekterna blir enorma
En fungerande exitstrategi kanske låter som en god idé, men det sänder fel signaler till marknaden. Ska länder kunna ta några sabbatsår från samarbetet när man hamnat i en ekonomisk kris, för att sedan hoppa på tåget när ekonomi stabiliserats?

Förutom att det är komplicerat rent administrativt sänder det också negativa signaler till marknaden om ett instabilt samarbete där länder väljer att gå ut genom dörren när det krisar. Det är alltså av yttersta vikt att vi får lagstiftningspaketet om starkare ekonomisk styrning från EU på plats.

I en rapport från den schweiziska banken UBS målas det upp en dyster bild av vad som kommer att ske om en svagare medlemsstat väljer att lämna samarbetet.

Konsekvenserna av ett avhopp skulle bli statsbankrutt, bolagskonkurser och att banksystemet och utrikeshandeln kollapsar. En grekisk medborgare kommer att få räkna med en kostnad på mellan 90 000-109 000 kronor det första året och 28 500-38 000 kronor de efterföljande åren, om landet väljer att lämna euron.

Medlemsstaterna som är exponerade mot Grekland kan räkna med stora förluster eftersom de och deras banker har stora lån till Grekland. Effekterna för andra euroländer blir enorma om ett land tvingas ut.

Enligt UBS är det betydligt dyrare ekonomiskt att gå ur jämfört med att rädda Grekland, Irland och Portugal. Kostnaden skulle gå på 1 000 euro, eller drygt 9 000 kronor, per invånare. Här kan du läsa UBS-rapporten.

3) För det tredje underminerar en exitstrategi förtroendet för hela valutaunionen.
I en rapport från den Nederländska banken Rabobank slås det fast att de ekonomiska effekterna av att bryta upp en valutaunion är osäkra och negativa.

Om Grekland tvingas lämna euron kommer deras lån i euro att öka kraftigt eftersom landet är en stor nettolåntagare. Och ett utträde ur euron skapar problem inte bara för Grekland utan även för de andra medlemsstaterna. Om ett land tvingas ur unionen sätter det genast press på andra svaga länder att också lämna unionen och en ond cirkel skapas.

Det som behövs är nya reformer och omstrukturering av vissa länders statsskuld. Även om den ekonomiska tillväxten kommer att vara svag de kommande åren, skulle ett uppbrott från euron göra saken ännu värre.

4) För det fjärde finns det inte stöd i unionen för att sparka ut Grekland ur euron
I den europeiska debatten är fokus inte på att skapa en exitstrategi, snarare att stärka eurosamarbetet genom att skapa ett stramare regelverk för länder som missköter sina statsfinanser och möjlighet att införa sanktioner mot de länder som bryter mot reglerna.

Ska vi sparka ut Grekland för att de inte har följt reglerna, enbart för att höja förtroendet för euron i Sverige. Vad är det för solidaritet? Nej, vi behöver hålla ihop unionen och inte medverka till att splittra den.

Jag vill gärna fortsätta diskussionen med Adam och har bjudit ned honom till Bryssel för att diskutera krisen med mig och andra beslutsfattare inom EU.

Här kan du lyssna till radiodebatten med Adam

Här kan du läsa Adams artikel i SvD

Här är en länk till en radiodebatt som jag deltog i idag i finsk radio.

Europaparlamentet tar upp Dawit Isaaks fall!

Igår kväll kom ett glädjande besked: vi har lyckats få upp Dawit Isaaks fall på Europaparlamentets agenda för nästa vecka i Strasbourg. Detta innebär att parlamentet nästa torsdag antar en resolution om Dawit och situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea. Och allra mest glädjande är den stora uppslutningen: Europaparlamentariker från alla de stora partigrupperna och från många olika länder har ställt sig bakom vårt förslag.

Nu följer en intensiv vecka för att se till att innehållet i resolutionen blir skarpt, relevant och konkret.

Vi måste återigen kräva ett omedelbart frigivande. Att ett sjukvårdsteam och ambassadpersonal genast får träffa Dawit. Om Eritrea inte svarar på detta måste verkliga tumskruvar dras åt: EU bör överväga tuffa, riktade sanktioner mot president Afewerkis närmaste krets, inklusive inreseförbud till EU. Man kunde återigen ta upp frågan om biståndet. Och vi bör sträcka ut en hand till Afrikanska Unionen som en viktig allierad i kampen för Dawits och de andra samvetsfångarnas frihet.

Leif Öbrink och jag skriver mer om detta i dagens Expressen, missa inte det.

tisdag 6 september 2011

Debatt med Adam Cwejman i Studio Ett

Måndagen den 5 september diskuterade Olle Schmidt euron, Grekland och hur europasamarbetets framtid ser ut, med L:s ordförande Adam Cwejman i Studio Ett.

Klicka här för att lyssna på debatten.