lördag 24 december 2011

God Jul

Från ett gråkulet Skåne önskar jag er alla en riktigt God Jul!

I går begravdes en sann europeisk hjälte, Vaclav Havel.

Som julläsning läser jag "Fjärrförhör" från 1987, där Havel intervjuas per brev av exiltjecken Karel Hvizdala.
Det är inte svårt att fatta tycke för denne anspårkslöse och lågmälde man, som hela tiden lyfter fram vårt personliga ansvar till sanningen och vår skyldighet att alltid försöka göra det rätta.
Den kommunistiska regimen kunde inte kuva honom. Hans kritik etsade sig fast och var ett av skälen till att regimen till slut föll.
Som en av de sörjande tusentals pragbor som följde Vaclav Havel uttryckte det:

"Han gav oss demokratin!"

onsdag 21 december 2011

Olle Schmidt om den europeiska stabilitetspakten

Lyssna till Olle Schmidt tala om det mellanstatliga avtalet som rådet beslutade om den 8-9 december. Avtalet handlar om att stärka det ekonomiska samarbetet mellan Europas länder.


tisdag 20 december 2011

Europa riskerar att splittras

Idag skriver Olle Schmidt i Helsingborgs Dagblad om hur Sverige bör vara del av den europeiska stabilitetspakten. Vi har mycket att tillföra EU-samarbetet och vi borde vara med där besluten fattas. Det är dags att vi ställer oss bakom visionen av ett stabilt, framgångsrikt och enat Europa!

Läs gärna hela artikeln här
.

söndag 18 december 2011

Vaclav Havel avliden

En av mina stora politiska hjältar har avlidit; Vaclav Havel.
Jag minns hur det kändes att få lyssna på honom i EU-parlamentet. Det var ett privilegium.

Hela hans gestalt utstrålade viljekraft.
Hans tal var en genomgång av Europas historia, av mänsklighetens utmaningar och vilket ansvar varje enskild individ har att göra det rätta.

Vaclav Havel var en högt intellektuell person som hade förmågan att kombinera konstnärligt skapande som teater och poesi med ett konkret politiskt tilltal.

Han är av Europas hjältar.
Utan honom vet vi inte om Muren någonsin fallit och Europa kunnat återförenas.

Åren i fängelse i Tjeckoslovakiens fängelsehålor knäckte inte Vaclav Havels obändiga vilja till demokrati och frihet!

Europa är skyldig honom den största respekt!

Heder åt hans livsverk!

fredag 16 december 2011

Europa måste ha en modern rättsordning för konsumenter

I spåren av finanskrisen har vi sett alltför många statliga ingripanden för att klara av akuta situationer. Men tillfälliga lösningar måste vara just tillfälliga, så att inte stöd snedvrider konkurrensen.

I dystra tider måste kommissionen väga olika intressen mot varandra och vi måste också utveckla fler metoder för att stärka konsumenternas rättigheter.

Se Olles tal i plenum, i sin helhet här:

Låt Sverige bli ett europlus-land

Förra veckan var dyster för Europa. Det toppmöte som hölls kunde ha gått till historien som första steget på ett fördjupat europeiskt samarbete genom ett nytt fördrag – men de brittiska nej-sägarna fick i stället Europas övriga ledare att satsa på ett Europa i två olika hastigheter. Frågan är vilken växel Sverige nu vill lägga in. Låt oss hoppas att det inte blir backen!

Läs gärna hela debattartikeln av Olle Schmidt och Carl B Hamilton i dagens GP.


torsdag 15 december 2011

EU:s fiskeavtal med Marocko röstades ner

Onsdagen den 14 december röstades förlängningen av EU:s omdebatterade fiskeavtal med Marocko ner med siffrorna 326 - 296!

Det glädjer mig mycket! Beslutet är en stor seger för Västsaharas folk, säger Olle Schmidt efter omröstningen.

Beslutet innebär att de fiskebåtar som är på plats utanför Västsaharas kust får lov att åka hem. EU måste dock betala Marocko för återstoden av avtalets giltighet som är till februari nästa år. Läs gärna mer på WSRS och på Europaportalen.

måndag 12 december 2011

EU riskerar delas upp igen - efter 22 år!

Förra veckan var dyster för Europa! Lugubert, skulle jag vilja sammanfatta min sinnesstämning under helgen. Efter att ha läst en rad internationella kommentarer och lyssnat på brittisk och tysk TV, känns det inte mycket bättre.

För 22 år sedan revs Berlinmuren, som var starten på ett historiskt enande av Europa som få- om någon - kunnat förutspå. Tyskland enades, de baltiska länderna återfick sin frihet, Öst- och Centraleuropa befriades från kommunismens ok och Sovjetunionen bokstavligen kollapsade under några månader. Sverige kunde bli medlem i EU, när kalla kriget var slut. Och femton år efter Murens fall utvidgades EU med tio nya länder, några år senare kom så Bulgarien och Rumänien. Snart är Kroatien också med.

En av de viktiga förutsättningarna för att denna krigshärjande kontinent skulle kunna enas och att det enade Tyskland ytterligare skulle inbäddas var skapandet av den gemensamma valutan, euron.

Finans- och skuldkrisens utmaningar har blottlagt en rad tillkortakommanden hos de politiska ledarna runt om i Europa. Förr eller senare stundar sanningen minut för de stater som levt över sina tillgångar. Efterdyningarna av den värsta finansiella krisen sedan 20- och 30-talen har skapat djupa sår i Europa.

Förra veckans toppmöte var ett försök att tydligt slå fast att Europa kommer att ta sig ur krisen och skapa förutsättningar för tillväxt och möjligheter att konkurrera med övriga världen.
På ett sätt var resultatet bra, stramare budgetdisciplin, striktare regler och automatiska sanktioner för dem som inte lever upp till sina löften. Pacta sunt servanda, avtal skall hållas.
Att dessa regler behöver skärpas, har vi i EP hävdat under lång tid. Men både Frankrike och Tyskland har hållit emot, i synnerhet president Sarkozy.

I takt med att tilltron till EU och eurozonen blivit alltmer ifrågasatt, kom behovet av de skarpa förslagen allt närmare, bland annat i form av regelrätta fördragsförändringar. Vi vet alla riskerna med att ändra i fördragen, inte minst med tanke på EU:s bristande popularitet i dessa stormiga tider. Men jag tror att det är nödvändigt av framförallt två skäl; EU-bygget behöver förnyad legitimitet och de som vill investera och stödja EU, måste kunna lita på EU:s kraft och framtidstro.

Så långt var toppmötet en framgång!

Men sedan kom smolket;
David Cameron och Storbritannien ställde sig vid sidan och blockerade en gemensam överenskommelse. De sjutton euroländerna var snabbt överens, ytterligare sex - däribland Danmark - är villiga att följa med. Osäkerhet råder om de resterande tre utanför europlus-pakten; Ungern, Tjeckien och Sverige. Statsministern agerade klokt, men har ju en riksdag att tänka på. Må socialdemokraterna förstå allvaret av ett splittrat och delat Europa.

David Cameron har hyllats i brittisk TV under helgen. Det må så vara. Han slogs för London City och den finansiella industrin. Men det kan visa sig vara en Pyrrhusseger. För om Storbritannien isoleras från övriga Europa, förlorar ju landet en av sina stora tillgångar; att vara bryggan till övriga Europa, politiskt och ekonomiskt.

Och nog tror jag att Winston Churchill skulle ha ogillat Camerons nationalistiska anslag i en tid då Europa borde vara mer enat än på många är. Cameron upprepade gång på gång; jag försvarar Storbritanniens intressen. Det är givetvis en viktig uppgift för varje lands premiärminister.
Men Cameron undvek att tala om sitt ansvar för Europa.

Därför var det gott att höra vice premiärministern Nick Clegg och hans tydliga kritik mot Cameron och varning att Storbritannien kommer att ställas vid sidan av!

Nu skall besluten från toppmötet redas ut och institutionellt klaras av.
En icke helt enkel uppgift.

fredag 9 december 2011

Europa får inte splittras av krisen

Morgonens besked från det pågående toppmötet skapar många frågetecken. Den fördragsändring som Tyskland och Frankrike har drivit på för, och som sannolikt skulle vara nödvändig för möjlighet till automatiska sanktioner mot länder som missköter sig, tycks just nu inte kunna bli av. Storbritannien fortsätter att sätta stopp för en sådan utveckling. Istället siktar man på ett mellanstatligt, frivilligt avtal som framför allt kommer att gälla europlus-länderna.

Det finns tydliga risker med detta. Det första är att Europa delas i två - å ena sidan europlusländerna som går i en snabbare takt och som gör de starkare åtagandena vad gäller ordning och reda i finanserna, å andra sidan länderna som ställer sig på utsidan och blir passiva åskådare. Om detta sker blir det än viktigare att Sverige tar steget in i Europas kärna, i första hand genom att delta i europlus-pakten, men även genom att eftersträva att frivilligt ansluta sig till det mellanstatliga avtalet.

En annan risk med ett mellanstatligt avtal - och med att stå utanför det samarbetet - är att det sannolikt kommer att mejslas fram bakom stängda dörrar, medan en fördragsändring snarare sker i en mer inkluderande och transparent process, i form av ett konvent.

Visst kan också ett mellanstatligt avtal ge de lösningar som behövs för Europa. Budskapet från toppmötet är klart och tydligt: de flesta av Europas medlemsländer är beredda att kavla upp ärmarna och anta de hårda beslut och svåra reformer som krävs i en utmanande situation.

Den viktigaste reformen för att framtida kriser enklare ska kunna undvikas är att automatiska sanktioner kommer på plats. Vi har visserligen haft regelverket på plats sedan länge, men ingen har tagit dem på allvar. Därför är Europa i den situation vi har idag.

Det är också av största vikt att medlemsländerna, med deras nationella parlament, inte går runt Lissabonfördraget och att Europaparlamentet tillsammans med Rådet får en tydlig roll i krishanteringen!

Erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna om drogen khat?

Khat är en växt med amfetaminliknande egenskaper som odlas i Kenya. I de flesta av EU:s medlemsländer är den narkotikaklassad och förbjuden. Ändå passerar varje dygn mellan 1 och 2 ton khat bara över gränsen mellan Tyskland och Danmark. Det mesta av detta forslas vidare till missbrukare i Sverige.

Storbritannien och Nederländerna har däremot inte ännu klassat khat som narkotika. Khat är en färskvara och det får gå högst 48 timmar från skörd till konsumtion. Smugglingen till Sverige är därför möjlig genom att drogen kan flygas in i Amsterdam och London – lagligt – och därefter smugglas vidare till Sverige med bil – olagligt. Om EU:s medlemsländer kunde harmonisera sin syn på khat skulle tillflödet strypas.

Nederländernas justitieminister Ivo Opstelten öppnade nyligen för möjligheten att Nederländerna gör en omkategorisering av khat till illegal narkotika. Jag frågade därför kommissionär Vivianne Reding vad som görs och vad som kan göras för att erbjuda Nederländerna information och hjälp i sin utvärderingsprocess, t.ex. genom att dela erfarenheter, statistik, bästa praxis eller information om hur holländsk lagstiftning beräknas påverka kampen mot narkotika i andra medlemsländer.

Idag svarade Reding följande, mycket korrekta men till intet förpliktigande svar:

"Medlemsländerna har behörighet att utforma sina egna lagar och sin egen politik på området illegal narkotika, med beaktande av relevanta internationella fördrag och konventioner. EU kan stödja projekt och verksamheter för förebyggande av narkotikamissbruk, inklusive användning av khat, genom sitt finansiella handlingsprogram ”Förebyggande av och information om narkotikamissbruk. Information om bästa praxis på narkotikaområdet görs tillgänglig rutinmässigt genom det Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och dess nätverk av nationella Reitox-kontaktpunkter. "

Det finns bara ett sätt att komma åt gränsöverskridande brottslighet: med lika gränsöverskridande brottsbekämpning. På EU-nivå finns potentialen för att komma framåt i arbetet mot narkotikamissbruk. Om EU:s medlemsländer kunde enas om att kat är en drog skulle tillflödet allvarligt strypas och khat – denna känsliga färskvara – skulle bli markant svårare för de internationella nätverken att smuggla in över Öresundsbron.

Jag har även nyligen skrivit direkt till Ivo Opstelten och bland annat bjudit in honom att göra ett studiebesök tillsammans med mig i Malmö. Vi får se vad han svarar.

tisdag 6 december 2011

Snabba kast om euron

Folkopinionen om euron förändras snabbt, nyss steg stödet och nu har det istället gått nedåt till bara 10 procent tydliga ja-sägare. Opinionen kommer sannolikt fortsätta svänga både uppåt och nedåt även i framtiden.

Utökade sanktioner mot Eritrea

FN:s säkerhetsråd antog under måndagen utökade sanktioner mot Eritrea.

Orsakerna är Eritreas fortsatta stöd till beväpnade grupper i regionen, framför allt al-Shabaab i Somalia; samt den eritreanska inblandningen i en planerad terrorattack som skulle ha drabbat Afrikanska Unionens toppmöte i Addis Ababa i januari i år.

Säkerhetsrådet tar också upp den eritreanska gruvindustrin, vilket är positivt. Eritreansk gruvnäring är finansiellt mycket viktig, man producerar bland annat mycket guld men även t.ex. koppar, zink och järn. Flera utländska gruvföretag agerar inom Eritrea, vissa sägs även få statliga eritreanska subventioner för prospektering. Det är bland annat tack vare denna industri som Eritrea inte är beroende av EU:s bistånd.

Förslaget som gick igenom i säkerhetsrådet stärker sanktionerna mot Eritrea, men FN hade kunnat gå ut ännu hårdare, framför allt mot gruvekonomin. Att initiativet till beslutet kom från Gabon och Nigeria är dock intressant, och i linje med de indikationer jag fick i Lomé nyligen: Eritrea står alltmer isolerad bland de afrikanska grannarna.

Även svenska medier har i dagarna sammanfattat FN:s beslut.

Fem i tolv

Idag klockan 11:55 hölls som vanligt "Fem i tolv"-manifestationen här i Europaparlamentet, med ovanligt stor uppslutning.

Det är en årlig manifestation mot rasism, intolerans och främlingsfientligt våld. Vi svenska Europaparlamentariker turas om att stå värd för evenemanget och nästa år ser vi fram emot att det är Folkpartiets tur.

Samtal om krisen i Grekland

I denna videosnutt diskuteras utvecklingen i Grekland och den ekonomiska krisen.

Marit argumenterar att Grekland måste vilja hjälpa sig själv innan någon annan, på ett framgångsrikt sätt, kan förväntas göra det. Olle menar att oenigheten inom Grekland har visat sig vara en av landets största utmaningar.

Båda är överens om att på en kontinent vars historia är kantad av kriser och konflikter är en av EU:s viktigaste uppgifter att byta ut soldater mot byråkrater. Också idag fortsätter kriser att avlösa varandra men vi har EU-samarbetet som hjälper oss att, gemensamt och fredligt, lösa sådana problem.



torsdag 1 december 2011

Euron och dess framtid

Olle Schmidts tal på ELDR-kongressen i Palermo, om euron i ett historiskt perspektiv och dess framtid.

Ett par slutsatser från Busan

Sydkorea ligger 8 timmar före Sverige i tiden och högnivåmötet här är redan avslutat, innan det ens är lunchdags hemmavid.

Vi kan vara försiktigt positiva: utvecklingen går ändå i rätt riktning. Samtidigt måste man slå fast att utvecklingstakten är alltför låg. För att fler länder ska lyftas ur fattigdomen måste bland annat utbildning sättas i fokus, som man kan lära av exemplet Sydkorea. Vi måste också satsa på infrastrukturen och på att involvera det privata näringslivet.

En annan nyckelfråga för global utveckling är Kinas deltagande. Kina är ju en paradox, samtidigt ett utvecklingsland och ytterst utvecklat land. Vilken roll kommer de att spela?

Mötets officiella slutsatser kan du läsa på arrangörernas hemsida.