Att enas om en ny långtidsbudget för EU har varit en svår prövning för medlemsländernas ledare. Inte bara för oss Europaparlamentariker har ovissheten försvårat arbetet, alla de projekt och visioner som finansieras av EU-medel har varit i ett finansiärt vakuum. Det är bra att avtalet nu är klart, även om förhandlingsmetoden förtjänar kritik.
För första gången har en långtidsbudget mindre medel än den föregående. Hela EU sparar, och det bör också synas i den gemensamma budgeten.
Det finns positiva delar av budgeten, som mindre resurser till jordbruk och mer till forskning, innovation och utbildning. Men fortfarande är budgeten omodern. En annan positiv del är att EU:s utvecklingsstöd till världens fattigaste länder, det så kallade EDF-stödet, inte sänktes. I de flesta av dessa stater finns inte politiska strukturer som sköter sjukvård, infrastruktur eller säkerhet. Att EU och andra stora givare kan leva upp till sina åtaganden är mycket viktigt.
Nu är det upp till Europaparlamentet att säga sitt om budgeten. För första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 har Parlamentet möjlighet att rösta emot en långtidsbudget. Min bedömning är att det inte är vare sig möjligt är rimligt att Parlamentet blockera långtidsbudgeten i detta svåra ekonomiska och politiska läge.
Vad jag reagerat på är att vår talman Martin Schulz från den socialistiska gruppen och den konservativa gruppens ledare Joseph Daul föreslår att vår omröstning ska vara hemlig. Denna oerhört viktiga omröstning måste hanteras på samma öppna sätt som övriga ärenden i Europaparlamentet. Allt annat vore ju absurt!
Tillsammans med mina kolleger Marit Paulsen och Cecilia Wikström har jag framfört detta till vår liberala gruppledare, Guy Verhofstadt, och uppmanat honom att stå upp för att demokrati och insyn får råda även i detta fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar