Samtal med Storbritanniens finansminister

Just nu besöker jag London med en delegation från Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor. På dagordningen står diskussioner om skattebrott, reformer och reglering av banksektorn samt finansiell stabilitet. Det är frågor som både jag och Europaparlamentet har arbetat hårt med sedan finanskrisen och är av yttersta vikt för att den europeiska gemenskapen ska kunna fortsätta att utvecklas. Hittills har mötet på 11th Downing Street med George Osborne, finansminister i Storbritannien, varit av speciellt intresse. Det var ett bra samtal där han talade väl om EU och uttryckte sin önskan att Storbritannien stannar kvar som medlem i Unionen.

Men för att det ska ske måste förändringar till i form av förändringar i EU:s fördrag, i synnerhet för eurozonen. Till dess att de är på plats kommer Storbritannien inte att gå med i bankunionen, vilket jag beklagar. Storbritannien behövs för att skapa legitimitet och stabilitet i de mekanismer som nu byggs upp för att skydda oss från nästa finansiella kris.

 

Många likheter finns mellan Osbornes och Anders Borgs argumentation om varför man ska stå utanför bankunionen. Osborne framhöll vikten av ett dynamiskt och flexibelt London som Europas viktigaste finanscentrum och det är förvisso sant, men Europas ledare måste lyfta blicken och inse att ensam är inte stark. För att klara framtidens ekonomiska och sociala utmaningar krävs mer samarbete inte mindre.



Från vänster: Hong Ngoc Liem, Adolfo Barberá del Rosal, Sayed Kamall, Sharon Bowles, Herbert Dorfmann, George Osborne, Pablo Zalba Bidegain, Olle Schmidt