torsdag 27 februari 2014

Socialdemokraterna och moderaterna och röstade emot transparens om provisioner

I går röstade Europaparlamentet om ett reviderat försäkringsförmedlardirektiv, IMD2. Idag kan vi se hur de olika partigrupperna röstade. Noterbart är att det var ett jämt resultat i omröstningen om att införa ett provisionsförbud för försäkringsförmedlare. 316 ledamöter röstade för ett förbud, däribland socialdemokraterna och miljöpartiet. Emot röstade 322 ledamöter, samtliga borgerliga partier var emot. 9 ledamöter avstod i omröstningen.

Europaparlamentet röstade för att införa transparens kring avgifter, kostnader och provisioner rörande sparförsäkringar. Moderaterna och socialdemokraterna röstade emot utskottets förslag kring skarpare krav om öppenhet kring avgifter och provisioner för sparförsäkringar, vilket Olle Schmidt drivit igenom i utskottet.

Det är märkligt att socialdemokraterna, men tyvärr också moderaterna, röstade emot utskottets skarpare krav på  transparensen och öppenheten kring sparprodukter. Ett av de stora problemen har ju varit att investeringsprodukter sålts utan att konsumenten haft tillräcklig information om avgifter och provisioner. Här försökte jag forma en bred majoritet som vi brukar göra i Sverige där vi värdesätter öppenhet och transparens. Särskilt lätt var det att komma överens med miljöpartiet.

 Parlamentets text om omröstningen finner du här.

onsdag 26 februari 2014

Stärkt konsumentskydd vid köp av försäkringar

Idag röstade vi igenom ett reviderat försäkringsförmedlardirektiv och jag är positiv till vad vi kom fram till, framförallt det stärkta konsumentskyddet. Det nya direktivet innebär också förbättrad genomlysning av avgifter och provisioner.

Jag är speciellt glad att vi i den liberala gruppen fick igenom ett krav på att även företag, t ex resebyråer och biluthyrningsföretag, som säljer försäkringar som sidoverksamhet ska omfattas av direktivet. Detta stärker konsumentskyddet, du som konsument ska vara lika trygg om du köper en reseförsäkring på resebyrån som när du köper en reseförsäkring som del av din hemförsäkring.

Det har varit känsligt i förhandlingarna när det gäller frågan om försäkrningsförmedlarna ska omfattas av ett provisionsförbud vid försäljning av sparförsäkringar. Nu kom vi överens om en kompromiss där de medlemsländer som vill ska kunna gå så långt som att införa provisionsförbud och det är jag nöjd med.
 
Nyheter i försäkringsförmedlardirektivet som röstades i parlamentet:
  • Direktivets tillämpningsområde utvidgas till all distribution av försäkringar. Till exempel måste resebyråer om de säljer reseförsäkring utbilda sin personal i enlighet med direktivets regler. Undantag görs dock även i fortsättningen för försäljning av en försäkring som komplement till en vara, t.ex. vid köp klockförsäkring i samband med köp av klocka.
  • Reglerna för att informera kunden om avgifter och provisioner för sparförsäkringar skärps. De medlemsländer som vill ska kunna införa ett provisionsförbud. Reglerna ska samordnas med regelverket som är beslutat i MiFID2 för sparprodukter.
  • Det införs ett förköpsfaktablad också för produkter som omfattas av IMD2, ett produktinformationsblad, PID.
  • Det införs strikta regler kring så kallad "tying" av försäkring med en kompletterande produkt. Kunden måste få information om pris för de separata delarna av ett paket och kunna köpa delarna tillsammans eller separat. Undantag görs för försäkringar som har olika nivåer på försäkringsskyddet och eller försäkringar som täcker flera risker, t.ex. hemförsäkring
  • Sanktionsreglerna skärps jämförs med nuvarande direktiv. Bland annat införs miniminivåer för böter för brott mot direktivet på 5 miljoner euro.
  • Den europeiska tillsynsmyndigheten EIOPA ska tillfälligt kunna förbjuda eller begränsa försäljning av produkter.
  • Det införs regler och skydd för uppgiftslämnare upptäcker regelbrott hos en förmedlare vid s.k. whistle blowing.
  • Försäkringsförmedlare som säljer försäkringar via internet inkluderas i direktivet, d.v.s. försäkringsförmedlare på nätet som Insplanet måste följa reglerna i IMD.
  • Personal hos försäkringsförmedlare måste få en fortbildning på minst 200 timmar under en femårsperiod (40 timmar per år). Ett oberoende organ måste kontrollera och certifiera kompetensen hos personalen.
 

Debatten om provisionsförbud för försäkringsförmedlare är känslig, men viktig


Igår talade jag i Europaparlamentet om hur viktigt det är att hantera den känsliga frågan om ett mer omfattande provisionsförbud för försäkringsförmedlare. Detta är i grunden bra, då det förhindrar intressekonflikter för försäkringsförmedlarna. Dock måste hänsyn tas till hur individuella försäkringsprodukter påverkas, för att inte göra sådana förbud urskiljningslösa.

tisdag 25 februari 2014

EU måste agera mot förföljelsen av HBTQ-personer i Uganda

Igår var en dyster dag för mänskliga rättigheter i Uganda, då landets president igår skrev på ett lagförslag som ytterligare kriminaliserar HBTQ-personer. Denna lag tvingar föräldrar, lärare och läkare att anmäla HBTQ-personer till myndigheterna, en rent kriminell förföljelse av denna ugandiska minoritet.
 
Förutom att förstärka den befintliga anti-sodomilagstiftningen bestraffar den nya lagen även personer som äger eller sköter fastigheter och rum för 'homosexuella syften'. På detta vis kan regimen ge fastighetsägare eller föräldrar till HBTQ-personer upp till sju år i fängelse.
 
Detta omfattar även de som 'främjar homosexualitet'. Detta får allvarliga konsekvenser för de som värnar mänskliga rättigheter i Uganda, även heterosexuella aktivister. Att de som arbetar för alla människors lika rättigheter inte ens får göra sina röster hörda är ingenting annat än förfärligt.
Tidigare omfattade lagförslaget även dödsstraff för HIV-smittade eller de som klassas som 'återfallsförbrytare', men dessa så kallade brott innebär nu istället livstids fängelse. FN:s program mot spridning av HIV och AIDS, UNAIDS, har varnat för att kriminaliseringen av homosexualitet får allvarliga konsekvenser för kampanjer mot HIV och även för folkhälsan i allmänhet. Vi måste göra allt i vår makt för att visa att utvecklingen är oacceptabel, innan det är för sent.
 
Min kollega Michael Cashman som även är ordförande i Europaparlamentets HBTQ-grupp reagerade starkt på nyheten. Han uppmanar EU:s medlemsländer och EU-kommission se över en uteslutning av Uganda från ACP-EU församlingen och Cotonou-avtalet, med motivet att diskrimineringen är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.
 
Utvecklingen i Uganda och länder som Nigeria är otroligt farlig och hotar HBTQ-personers säkerhet. Homosexuella, bisexuella och transsexuella människor borde få vara fria att leva sina liv utan hot om godtycklig arrestering och våld. EU och dess medlemsländer borde använda alla tillgängliga medel för att se till att homosexualitet avkriminaliseras, och samtidigt ge drabbade HBTQ-personer rätt till asyl i EU på grund av diskriminering i deras hemland. I mars hålls den gemensamma AVS-EU församlingen sista session för mandatperioden i Strasbourg, och jag ska då lyfta frågan med mina afrikanska kolleger. Den här orimliga diskrimineringen måste stoppas.

 

Vad hade alternativet till EUs krispolitik varit?


Jag talade idag i Europaparlamentet om hur krishanteringen inom EU var nödvändig, trots att det finns stora sociala problem i krisens Europa. Det är inte hållbart av vänstergrupperna inom parlamentet att ensidigt kritisera trojkans reformer om de inte själva bidrar med några alternativ. Reformerade offentliga sektorer och liberaliserade arbetsmarknadsreformer var nödvändiga. Utan konkreta motförslag från vänsterns håll blir kritiken ohederlig och orealistisk.

fredag 21 februari 2014

Ökad konkurrens bland EU:s kortföretag

I går röstade Europaparlamentets ekonomiutskott om en viktig och kontroversiell rapport om kortavgifter. I juli förra året presenterade kommissionen ett förslag där de avgifter som banker tar ut av varandra vid ett kortköp skulle regleras. Dessa betalningstransaktioner har inte fungerat så som det var tänkt då en extra avgift ofta läggs på, en multilateral förmedlingsavgift mellan handlarens bank och konsumentens bank.
 
Den här avgiften har varierat kraftigt mellan EU-länderna beroende på hur vanligt det är att använda kort, från runt 2 procent till hela 20 procent i Polen. Att marknaden har blivit så snedvriden beror på att de två stora kortföretagen VISA och MasterCard ofta har monopol på kredit- eller debet marknaden. Höga förmedlingsavgifter för handlaren leder till höga slutpriser för konsumenten, som ofta inte ens är medveten om att avgiften finns. Konkurrensen mellan de två stora kortföretagen har varit att erbjuda så höga avgifter, som den förmedlande banken tjänar på, vilket lett till att priserna pressats upp och inte ned.
 
Kommissionens förslag är att alla kortföretag inom EU inte får ta ut en högre avgift än 0,3 procent för kreditkorts transaktioner och 0,2 procent för debetkort transaktioner.  Idag finns ingen lagstiftning om förmedlingsavgifter i EU, förutom indirekt i Danmark för serviceavgiften som inte finns, då kunden har direkt kontakt med säljaren. Däremot är Storbritannien, Tyskland och Italien på väg att införa liknande lagstiftningar.
 
Jag är tveksam till all sorts prisreglering och vill gärna att marknaden regler sig själv genom konkurrens och konsumentinflytande.Så har det inte varit i det här fallet. Då marknaden totalt domineras av två företag har det varit ytterst svårt för mindre kortföretag att slå sig och konkurrera med bättre priser. Jag valde därför att stödja kommissionens förslag, men med vissa ändringar.
 
Jag föreslog tillsammans med min nederländska kollega Sophie in't Veld att även andra kortföretag än VISA och MasterCard skulle regleras på samma sätt, men bara om de hade en tillräckligt stor del av marknaden. På så sätt kan vi tillåta företag att växa till sig och vid en given marknadsandel konkurrerar de på samma villkor som de stora företagen.

I Sverige och andra nordiska länder finns ett fenomen som är ovanligare i EU, nämligen att betala en kopp kaffe med kortet. För att mindre handlare inte skulle gå back på att låta kunder betala små summor med kort såg vi till att ett golv på 7 eurocent skulle införas, vilket fick stort stöd i ekonomiutskottet. 
 
Rapporten fick stort stöd i utskottet och nu är det upp till hela Europaparlamentet att rösta om saken innan påsk. Jag hoppas vi kan landa i samma balanserade
 

tisdag 18 februari 2014

EU måste samarbeta för att stoppa fusket


Idag röstade Europaparlamentets budgetkontrollutskott för ett betänkande om att inrätta en Europeisk Åklagarmyndighet för att stoppa bedrägeri med EU:s finansiella medel.

Varje år förlorar EU minst 500 miljoner euro i utgifter och inkomster genom misstänkta bedrägerier. Det är därför rimligt att inrätta en ny europeisk åklagarmyndighet för att stänga de kryphål som gör att kriminella personer kan försnilla skattebetalarnas pengar. EU:s byrå för bedrägeribekämpning, OLAF, har under de senaste åren fått tillbaka 200 miljoner bortfuskade euro till EU:s budget - och till skattebetalarna. I dessa tider av ekonomisk kris behöver vi mer än någonsin se till att hela denna enorma summa kommer tillbaka till den lagliga ekonomin.

Lissabonfördraget gör det möjligt att inrätta en Europeisk Åklagarmyndighet om minst nio medlemsländer så vill. Myndigheten ska ha en decentraliserad organisation med säte i Luxemburg och med minst en delegerad europeisk åklagare i varje medlemsstat som ska se till att EU:s finansiella medel används på rätt sätt.

Jag asner att det är beklagligt att den svenska regeringen inte stödjer EU-kommissionens förslag. Jag välkomnar förslaget och vill att det europeiska samarbetet mot bedrägeri ska utvecklas. Om det kan göras mer effektivt genom samarbete finns inga ursäkter för att ställa sig vid sidan av.
Betänkandet fick stort stöd i budgetkontrollutskottet där även flera av mina ändringsförslag fick stöd. Nu är det upp till det ledande utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter att rösta om sitt interim betänkande denna veckas torsdag, den 20 februari. Vi får hoppas på ett lika positivt resultat

måndag 17 februari 2014

Medborgarinitiativ om friskt vatten visar EUs demokratiska kapacitet

Idag hölls den allra första utfrågning i parlamentet med anledning av ett medborgarinitiativ. Medborgarinitiativet möjliggör att medborgare från EU:s länder kan sätta frågor på EU-kommissionens och Europaparlamentets agenda. Sveriges kommissionär Cecilia Malmström var den som först drev idén om ett medborgarinitiativ under sin tid som Europaparlamentariker. Det är mycket glädjande att se att det nu är verklighet.

Dagens utfrågning var med grundarna av uppropet Right2Water, ett initiativet som sedan 2012 arbetat hårt för att alla EU-medborgare ska få tillgång till rent vatten genom 22 projekt i 17 medlemsländer. Right2Water är ett tydligt exempel på EUs demokratiska kapacitet, då ett fåtal initiativtagare lyckats mobilisera stöd lokalt i medlemsländerna genom 1 miljon namnunderskrifter i sju medlemsländer (fakta kolla), för att genom politiskt arbete få stöd av unionen för sitt projekt. Både initiativtagarna och publiken underströk att att medborgarinitiativet utgör en framgång för ett mer demokratisk EU.

Det är viktigt att EU fortsätter arbetet för att säkra alla medborgares rätt till rent vatten, men även för att uppmuntra andra medborgarinitiativ inom unionen. EU:s demokratiska underskott har aldrig varit mindre.

torsdag 13 februari 2014

Eritrea sämst på pressfrihet

I går publicerade Reportrar utan gränser sin årliga pressfrihetsrapport, där Eritrea fortfarande ligger sist i världen gällande pressfrihet. 28 journalister sitter i fångenskap och en av dessa är svenske Dawit Isaak. Det finns ingen privat media som kan rapportera opartiskt i landet, och även den statliga median är hårt granskad. Här kan du läsa rapporten.

Rapporten visar tydligt hur viktigt det är för omvärlden att sätta hårdare press på diktaturen Eritrea, samtidigt som EU måste erbjuda riktat stöd till den hårt utsatta civilbefolkningen i landet. Då Eritrea för tillfället förhandlar med EU om återupptaget bistånd är det vår skyldighet att vara tydlig med vilka krav som kommer med biståndet.

Att Eritrea fortfarande är sämst i världen på pressfrihet är helt enkelt oacceptabelt när länder i närområdet såsom Etiopien och Sydsudan har förbättrat förhållandena för media. Därför är det också viktigt att inte tappa hoppet om Eritrea och frisläppningen av Dawit Isaak. Det är dags för EU att sätta hårdare press på Eritrea och verka för att regimen ska förbättra situationen för media. Samtidigt måste afrikanska ledare själva börja ta ansvar för att lösa problemen i regionen.
 
Vi vet av erfarenhet att Eritrea kan avfärda våra krav på respekt av mänskliga rättigheter, men de har betydligt svårare att säga emot när kritik kommer från Afrikanskt håll. I mars åker jag till Strasbourg för mandatperiodens sista session med den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen. Där ska jag åter lyfta frågan om pressfriheten i Eritrea och Dawit Isaaks situation.

onsdag 12 februari 2014

Slå vakt om den fria rörligheten i Europa!



Idag var jag moderator på ett seminarium om fri rörlighet inom EU. I dyningarna efter schweiziska folkets ja till begränsad invandring och David Camerons beslut att göra den fria rörligheten inom unionen mindre fri är detta ämne ytterst aktuellt. Diskussionen berörde främst de möjligheter och problem som fri rörlighet medför.
 
Alla medverkande panellister framhöll vikten av att skydda den fria rörligheten för människor inom EU, men vissa var mer optimistiska än andra gällande dess ekonomiska värde. Europaparlamentarikern Kinga Göncz talade dock om den tillväxtpotential som arbetskraftsinvandring tillför. Jag höll dock med Anna Maria Corazza Bildt då hon sa att vi måste svara både med emotionella och logiska argument mot de främlingsfientliga och populistiska krafter som försöker inskränka den fria rörligheten för vissa EU-medborgare.
 
Endast som en enhet, förenad i sin mångfald kan EU vara en global maktfaktor och moralisk kämpe i världspolitiken. Det var glädjande att höra Sverige som ett gott exempel på väl utnyttjad arbetskraftsinvandring, även om jag påminde om de problem som till exempel min hemstad Malmö upplever med rasism och anti-semitism. I min avslutande kommentar nämnde jag hur vi enbart har fruktan själv att vara rädda för i arbetet för en bibehållen fri rörlighet och ett öppet Europa.

tisdag 11 februari 2014

Det är dags för omvärlden att stå upp för HBQT-rättigheter i Uganda


Igår träffade jag Frank Mugisha som är ledare för Sexual Minorities Uganda (SMUG). Situationen i Uganda för HBQT-personer har nu blivit ytterst allvarlig. Jag talade med Frank om den korta chans omvärlden nu har att påverka situationen i landet, då den ugandiska presidenten nu överväger ett lagförslag som kriminaliserar homosexualitet som parlamentet röstat igenom. Lagen förordar livstidsstraff för homosexuella aktiviteter, och öppnar också för att ge fängelsestraff på upp till tre år till de som bevittnar homosexualitet utan att anmäla det till myndigheterna.

Situationen i Uganda är bedrövlig och är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Lagen som parlamentet är i alla avseenden kriminell. Utan människor som Frank Mugisha och andra aktivister i SMUG är HBQT-personer i landet helt utan röst. Nu är det dags för omvärlden att stödja dem i deras kamp mot förtrycket.

Vi i omvärlden har ett ansvar för att stå upp för alla människors lika värde och rätt till sexuell frihet. Vi kan påverka genom att föra en aktiv dialog med presidenten om att ändra på lagen. Dialoger måste prioriteras före sanktioner, då dessa enligt Frank enbart skulle drabba det ugandiska folket och förarga presidenten.

I mars åker jag till Strasbourg som ledamot i ACP, där jag ska driva frågan om den ugandiska anti-homosexuella lagstiftning som parlamentet nyligen röstat igenom. Där ska jag tala med afrikanska länders representanter och EU, och fortsätta främja SMUG:s kamp för mänskliga fri- och rättigheter i Uganda inom organisationen.


torsdag 6 februari 2014

EU behöver en gemensam krisfond för banker

Folkpartiets ledamöter röstade idag i Europaparlamentets sammanträde om den gemensamma avvecklingsmekanismen (SRM). En stor majoritet i parlamentet röstade för den sista delen av bankunionen, och vikten av ett gemensamt europeiskt svar på problemen i finansmarknaden har aldrig varit större. SRM innebär att EU ska inrätta gemensamma rekonstruktionsregler för banker som går i konkurs och även bilda en gemensam fond för krisstöd.

Det är viktigt för stabiliteten inom Europas banksektor att vi skapar en gemensam bankunion och en gemensam fond, och Sverige bör på sikt vara en del av denna union. Genom att anta ekonomiutskottets förhandlingsmandat hoppas parlamentet på genombrott i förhandlingarna med EU-ländernas finansministrar om den sista delen av bankunionen. Europaparlamentet säger dock tydligt säger nej till att använda EU:s budget eller nationella budgetar för att rädda banker i kris. Fonden måste istället finansieras av bankerna själva genom avgifter.

Det är viktigt att svenska skattebetalare inte ska stå för förluster i utländska banker om vi går med i bankunionen. Varje EU-land har ansvar för att sköta sina egna statsfinanser. Man ska inte kunna vältra över ansvaret för fallerande banker på något annat land och dess skattebetalare.

Europaparlamentet sätter nu press på Europas finansministrar att se över den överenskommelse de träffade före jul som förordade ett mellanstatligt avtal i stället för i EU-förordningen om SRM.

Det finns en risk för att den demokratiska legitimiteten och transparensen blir lidande i arbetet med fonden. Europaparlamentet och de nationella parlamentens roll borde stärkas genom till exempel genom public hearings. Dock är dagens omröstning ett steg i rätt riktning mot en lösning på problemet.

Människosmugglingen i Sinai måste upphöra genast!

Jag talade igår i Europaparlamentet om den omfattande människosmuggling och kidnappning av människor som sker i Sinaiöknen inför omvärldens ögon. Jag uppmanade parlamentets president Martin Schulz och Egyptens regering att genast göra något för att stoppa denna hemska företeelse, där människor kidnappas, stympas eller mördas för pengar.

tisdag 4 februari 2014

Stoppa insiderhandeln och marknadsmissbruket i EU

Insiderhandel, marknadsmissbruk och andra finansiella brott har under finanskrisen uppdagats inom den finansiella sektorn. Det är dags att sätta stopp för olaglig insiderhandel och marknadsmanipulation, och idag röstar Europaparlamentet om nya EU-direktiv för att reglera detta. I debatten sa jag att det är viktigt att återupprätta förtroendet för finansmarknaden genom att införa gemensam EU-lagstiftning mot finansiell brottslighet.

De flesta aktörerna på denna marknad är hederliga, hårt arbetande individer vars rykte och uppehälle hotas av enskilda rötägg som bryter mot reglerna. En hårdare lagstiftning på EU-nivå gör att vi kan straffa personer oavsett var de begår sina brott inom EU. I grunden måste dock attityder och beteenden förändras inom finanssektorn. Hederlighet och god moral är grundläggande för en väl fungerande finansmarknad, och likaså för en framgångsrik efterlevnad av regelverk.